Visst är det rätt underbart och lite överraskande att det än i våra dagar finns miror som likt AN Dra kan nå magnitud 10 men vars öden och äventyr ändå inte följs regelbundet! Vi måste kolla upp AN Dra och dess historia lite mera. Bra att den nu hamnat under SVO:s skyddande vingar ...
Edit:
En titt i AAVSO:s arkiv visar att det innehåller totalt 2 observationer av AN Dra, dvs Roberts mätningar! Vem blir först med en visuell skattning av denna verkligt ljusa och verkligt bortglömda mira?
Edit 2:
Variabiliteten hos AN Dra upptäcktes av Edward H. Geyer, som också korrekt tolkade stjärnan som en mira. Upptäckten publicerades 1955, och även Antropova gjorde en oberoende men något senare upptäckt. De första publicerade elementen var Max = 2 429 480 + 354 E. Edward H. Geyer föddes 1930 och var således ung när han gjorde upptäckten. Jag tror det skedde med 50 cm Schmidt vid Hoher List-observatoriet i närheten av Bonn, teleskopet kom på plats 1954. Geyer var åtminstone så sent som förra året aktiv vid universitetet i Bonn!
Det går undan med AN Draconis - bra Robert! De andra två stjärnorna i Draken, AM och TY, lär dröja lite längre; Tim Crawford i AAVSOs sekvensgrupp meddelade just att det saknas bra underlag för sekvenser. Han behåller vår beställning aktiv, och tror att det kan komma in ny fotometri om någon månad som ger sekvenser.
Hans: ja, det är lite konstigt, det är en ljus stjärna! Men det är väl en lärdom mer generellt i det här projektet, att himlen är fylld av variabler inom räckhåll för små- och medelstora amatörinstrument som ingen följer. Vilket ju ger visst utrymme för amatörer att bedriva meningsfulla studier. Astronomerna var under 1900-talet duktiga på att upptäcka nya variabler, mindre duktiga på att följa upp vad det var de hittat. Uppföljningsarbete som sker nu kan därför ge förbättrade element och kanske ibland även föranleda omklassifikation.
Och angående vem som blir först med en visuell skattning av AN Dra, så inte blir det jag den här veckan i varje fall: jag är i Grenoble med jobbet och har bara en 8x21 fickkikare tillhands - räcker inte riktigt till i fallet AN Draconis
/Gustav
8 x 21 monokular / 6x30 Carl Zeiss Silvamar / Celestron SkyMaster 15x70 / 9 cm f/14 Maksutov Cassegrain / 20 cm f/6 Newton.
De observationerna saknas dock både i AFOEV, SVO och AAVSO. Även en del andra observationer i ovanstående länkar saknas i SVO. Av okänd anledning har de tydligen inte kommit till AFOEV-databasen och därmed saknas de även i SVO.
Hmm, det finns kanske ytterligare en del svenska observationer att hämta den vägen…
En intressant bifångststjärna är IP Del, som upptäcktes av Richter vid Sonneberg. Upptäckten publicerades 1970 och stjärnan fick preliminärnamnet S 10695:
Enligt anmärkningarna var stjärnan ljussvag både JD 2 440 499.30 och 0.06 dygn senare. Richter tolkar stjärnan som en Algol-variabel, men någon period ges inte. Inte heller i GCVS eller VSX finns någon perioduppgift.
Eftersom Richters uppgifter är så knapphändiga, vet vi egentligen inte någon säker typtillhörighet, och perioden är ju helt okänd. Så där finns en del att bita i!
Jag fotade alla mirorna i Lyran under morgonen, såg att Gustav också var ute i samma ärende. Det ska bli kul att se om vi landar i samma härad.
Det verkar som att BK Lyr är i minima för stunden. EQ Lyr verkar ha passerat minima och vara på väg upp, i alla fall antyder mätningar i R detta. IX Lyr verkar också nyss ha passerat minima, så även OP och KL Lyr som rusar uppåt. Blir kul att se vad de landar på under sina max i höst.
Kul att det flyter in nya observationer av de 50 bortglömda och mycket intressant läsning om miror i JAAVSO-artikeln.
Jag försöker få bilder från BRT på våra miror, jag har fått igenom ett par beställningar, men det går rätt trögt och nu verkar de ha tekniska problem igen sedan ett par dagar...
Artikeln om miror, som jag länkade till, är mycket uppmuntrande bl.a. när det gäller studier av hittills ganska okända miror (som våra 50 bortglömda) men visar också på vikten av att vi fortsätter följa dem som är ljusa och klassiska.
Tidigare idag skrevs förresten följande inlägg angående amatörastronomers roll, av signaturen RW:
"Anyway I’m a professional astronomer and one of the things I think is really awesome about astronomy is how much amateurs contribute to the field. And it’s not just an helpful bonus or a useful additional source of information – their work is vital and some fields of astronomy would simply not be possible without it. I study supernovae and novae, and without the work of amateurs across the world who discover these objects and monitor them, it would be impossible to understand these objects. There are not many fields of science where amateurs can even contribute, let alone be essential."
Det verkar vara ett bra paper; något att printa ut och läsa! Visst är det en bra idé med de här översiktsartiklarna i JAAVSO om olika variabeltyper. Man får en bra överblick över astrofysiken hos de olika typerna, forskningsläget osv.
Har haft svårt att få grepp om IX Lyrae den senaste tiden, den är svag! Jag körde därför en lite längre exponering på ett lite större teleskop än jag vanligtvis använder, iTelescopes halvmeters Dall-Kirkham, och då fick jag en OK bild; SNR är förvisso inte hög, 21, men det går ju att mäta på.
IX Lyr 2012-06-01 08:26 17.323
/Gustav
8 x 21 monokular / 6x30 Carl Zeiss Silvamar / Celestron SkyMaster 15x70 / 9 cm f/14 Maksutov Cassegrain / 20 cm f/6 Newton.
Därmed kan vi konstatera att IX Lyr är en mira med mycket stor amplitud, särskilt med tanke på den inte särskilt långa perioden. GCVS ger 11.5 vid maximum och svagare än 16.8 vid minimum, detta fotografiskt (blått). Motsvarar visuellt ungefär 10 till svagare än 15. Din mätning visar ju att stjärnan går ännu mycket djupare, troligen ner mot 18 visuellt.
Bra kämpat med IX Lyr! Frågan är om den är på väg upp eller ner. Mina mätningar i R antyder stigande magnitud, men jag har sett att mina mätningar i R kan vara lite flaxiga...
Bra länk till artikeln om mirorna! Tackar!