Astronet forum

Jag såg också de nattlysande molnen (laddade upp en bild i galleriet), tyvärr täckte de Kusken så det gick inte att få nån fotometri av epsilon Aur. Såg några variabler visuellt dock:

R Boo 7.3 (verkar äntligen börja avta, har haft ett långt max)
u Her 4.9
g Her 5.3
bet Lyr 3.3
alfa Her 3.2
W Lyr 8.5
S Sge 5.4
eta Aql 4.1
U Sge 7.2 (förmörkad ikväll)

Med Mattias senaste obsar av chi Cyg har vi nog fått till den snyggaste visuella ljuskurvan i SVO:s historia för någon stjärna. Här är en länk till kurvan för de senaste 400 dagarna. http://var.astronet.se/graph/vargraph.p ... s=400&.png

Tyvärr har jag nu några dagar varit dunderförkyld med feber, så något observerande har inte varit aktuellt. Men när jag av en händelse råkade titta ut genom fönstret mitt i natten kunde jag inte undgå att se det mäktiga området med NLC som lyste upp stora delar av himlen. Åt västsydväst, ca 50 grader över horisonten, fanns dessutom en liten lysande fläck (kanske 1 x 1 grad), utanför det huvudsakliga NLC-området, som uppenbarligen var ett NLC som låg högre än de övriga och fortfarande belystes av solen. Det såg märkligt ut, ungefär som det kan se ut när fullmånen lyser genom vanliga moln.

mvh
Hans Bengtsson

Lite smått och gott från variabelfronten:

* Genom Johan K:s försorg har jag åter fått tillgång till Astronomical Notes nr 9 (44 sidor) som jag inte sett på en massa år. Rapporten innehåller bl.a. ca 1750 individuella observationer av eruptiva variabler som gjordes av medlemmar av SAS variabelsektion åren 1960-62, och dessa håller jag nu på att digitalisera i SVO-format så att Thomas K kan lägga in dem i databasen.

* En av de "nya" observatörerna som med anledning av ovanstånde nu kommit in i SVO är Eric Alexandersson. Med tanke på att Alexanderssons hemort Bohus ligger i Ale kommun - och han har dessutom skrivit en bok om Bohus - så måste signaturen ALE vara den mest självklara i SVO:s historia!

* Det har kommit ett hett tips om var Darsenius pärmar med inkomna variabelobservationer från 60-talet kan tänkas finnas idag. Vi återkommer i ärendet.

* AAVSO:s diskussionsforum kan nu nås endast om man är inloggad, detta pga att det funnits spam-problem.

mvh
Hans Bengtsson

Kul med lite nyheter faktiskt, så tyst & dystert under sommaren, hehe! Kan komma med lite jag också då.

* Sommarnätterna är mycket ljusare än vad jag hade föreställt mig (min första "astronomiska sommar").

* En större fältkikare känns som det mest praktiska hjälpmedel för att observera ljusa variabler nu under sommaren, att skaffa sig en större fältkikare till nästa sommar känns nästan givet.

* Mycket imponerad över er som har lyckats göra observationer sen första juni - bra jobbat!

* Sen möjligtvis diplomet jag fick ifrån AAVSO (utan att vara betalande medlem (verkade som om bara betalande medlemmar fick diplom???)) som chockade mig oerhört mycket när det kom på posten. Det gjorde verkligen humöret på topp!

mvh
Robin Andersson

Det är aldrig fel med en rejäl fältkikare! Det klassiska sättet att observera variabler under sommaren är annars med hjälp av ett teleskop + hög förstoring. Då mörkar man himmelsbakgrunden och får bättre kontrast, och under en kort tid kring sann midnatt behöver man i Göteborg inte förlora mer än ca en magnitud i gränsmagnitud, inte ens nära sommarsolståndet.

Jag blev förvånad över detta faktum i juni 1992, då jag använde 6-tummaren + 5 mm okular och utan problem kunde se SS Cygni i minimum, magnitud 11.9. Gränsmagnituden var ca 12.5 under flera juninätter. För blotta ögat såg jag knappt några stjärnor alls. Här är mina obsar av SS Cygni under juni 1992:

http://var.astronet.se/graph/vargraph.p ... t=BEN&.png

Från min nuvarande obsplats på balkongen är det dock rätt hopplöst vid den här tiden av året. Himlen åt väster är verkligen väldigt ljus! Tyvärr kan jag inte se mot zenit och inte heller mot söder, två riktningar som skulle varit mycket mera gynnsamma.

mvh
Hans Bengtsson

Söder om 57:e är det faktiskt inte så stora problem med ljuset; gränsmagnituden för blotta ögat försämras med ungefär en magnitud. De enda felen är att man måste vara uppe så sent och att himlen i norr blir "förstörd" av ljuset.

Äntligen har det börjat än! Tog en titt förbi 4 gamla stjärnor som jag inte har observerat på jättelänge, ska bli kul att börja följa de nu igen. Var lite tunna dismoln här och var på himlen under detta pass tyvärr.

2011-07-20

R Sct 2346UT +5.3
V Aql 2346UT +7.1
V Boo 2350UT +8.5
S CrB 23:55UT <10.0 S CrB är tydligen dock på väg tillbaka upp för ljusare magnituder:

http://www.aavso.org/lcg/plot?auid=000- ... lidated=on

Nu är det dags att pricka av lite kartor för att undvika negativa observationer av mira stjärnor.

mvh
Robin Andersson

Hej Robin.
Ja nu är det tydligt mörkare igen, en skön period framöver med varma kvällar och mörkare himmel. Bara molnen kunde hålla sig borta. Råkade också ut för samma dismoln som du såg, annars tyckte jag stjärnorna lös med ett ovanligt fast sken utan att blinka. På SVO har du ju på framsidan "Ljusa Miror i max", den använder jag för att se vilka som är på gång. Fast det beror ju på hur djupt man kan se och hur ljusa de blir, så det lönar sig att kolla upp andra också...

För Miror är det inte så viktigt att rapportera negativa obsar, de tillför inget eller väldigt lite när man ska beräkna perioder, därför brukar jag oftast hoppa över att rapportera negativa obasar för Miror. För dvärgnovor och RCB-stjärnor är däremot negativa obsar av värde. S CrB är en ljus mira som jag aldrig sett. Den har en period på nästan exakt ett år och timar alltid sitt minimum när Norra kronan går att se från min balkong...

Mina obsar från igår blev:

Eta Aql 3.6
U Aql 6.1
W Lyr 9.4 (Avtar nu)
U Sge 6.5
R Sge 10.0
AC Her 7.4
g Her 5.0 (något stigande)
u Her 4.7
Eps Aur 3.077 (kanske lite påverkad av moln)

20/7 fick jag
Rho Cas 4.6 (något sjunkande)
Eta Aql 4.9
RT Aql 8.7 (avtar nu)
R Sct 5.4
Z Del 9.1
S Sge 5.4
R Del 8.7
Eps Aur 3.053 (kanske lite påverkad av moln)

ThomasK wrote: S CrB är en ljus mira som jag aldrig sett. Den har en period på nästan exakt ett år och timar alltid sitt minimum när Norra kronan går att se från min balkong...

Då rekommenderar jag verkligen denna när den har ljusnat till lite, den är på väg uppåt nu som tur är. Största anledningen till att jag rekommenderar den är för att ligger i ett fint område, ser nästan ut som norra kronan sig självt - om man tänker på de ljusa 80-85 stjärnorna som ligger runt om.

mvh
Robin Andersson

Robin Andersson wrote: Då rekommenderar jag verkligen denna när den har ljusnat till lite, den är på väg uppåt nu som tur är. Största anledningen till att jag rekommenderar den är för att ligger i ett fint område, ser nästan ut som norra kronan sig självt - om man tänker på de ljusa 80-85 stjärnorna som ligger runt om.

mvh
Robin Andersson

Jag har allt tittat efter den några gånger men nu har Norra Kronan försvunnit bakom taket på mitt hus...

S Coronae Borealis kan sägas vara en av de klassiska mirorna, den finns med redan i Chambers-katalogen från 1864, som en av 123 variabler. Ingen periodlängd var dock känd när katalogen publicerades. I Chandlers katalog från 1888 ges perioden 360.57 dygn, samme astronoms katalog från 1896 ger perioden 360.8 dygn. Katalogen från 1907 (Cannon och Pickering) ger 361.2 dygn, och nuvarande GCVS anger 360.26 dygn.

Variabiliteten upptäcktes av den tyske amatörastronomen Karl Ludwig Hencke (1793-1866), som observerade ett maximum den 24 augusti 1860.

Hencke var postmästare och senare rådman. Här är några länkar man kan klicka på:

http://images.imagestate.com/Watermark/1151597.jpg

http://www.deutsche-biographie.de/sfz29655.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Karl_Ludwig_Hencke

http://runeberg.org/nfbk/0226.html

http://www.varstar.nl/2a1b307.pdf

mvh
Hans Bengtsson

Har varit två fina nätter efter varandra nu, det enda som har varit i vägen är tunna stora moln som ligger och försöker leka transparenta framför stjärnorna...

Då hade jag bättre tur än dig. I tisdags var det riktigt bra sikt och mörk himmel. Lite sämre igår då det blev disigare och disigare efter hand. Jag har börjat på ett nytt fotoprojekt av variabler runt Pilen. På ett foto får jag med hela Pilen + lite av Räven och Örnen. Hittade följande variabler som är tillräckligt ljusstarka för att gå att mäta:
S Sge (cepheid)
U Sge (förmörkelsevariabel)
VZ Sge (oregelbunden)
HU Sge (oregelbunden)
QZ Sge (misstänkt förmörkelsevariabel, men jag hittade ett papper där detta avfärdades då man inte hittade nån period)
U Vul (cepheid)
NS Vul (oregelbunden)

NS Vul är intressant, och intill ligger variabeln som Hemlin upptäckte:
http://www.fredda-o-ac.se/KPO/nsvul.htm

h-g

hansg wrote:NS Vul är intressant, och intill ligger variabeln som Hemlin upptäckte:
http://www.fredda-o-ac.se/KPO/nsvul.htm

h-g

Jag stötte på din sida när jag sökte info om NS Vul! Vad blev det av upptäkten? Var det en ny variabel?