Väderstation

[Robert]

Jag har varit i Death Valley och där finns fin gräsmatta på golfbanan. Hur det är på Antarktis vet jag dock inte....

Antar att gräsbevuxen mark ger jämnast värden genom gamla tester. Och vi ville väl mäta på ett standardiserat sätt här i Sverige så man får jämförbara värden.

[Robert]

Har bytt och kör nu med Cumulus. Blev inspirerad av Jörgen Hansson
Här finns grafer från min test med den nu: http://robert.astronet.se/Weather/

[Terje]

Robert Robert Robert, nu har du inte tänkt riktigt! Gräsmattorna i Deth Valley är givetvis extremt konstbevattnade, när du vattnar under dessa förhållanden får du avdunstning, fasövergången från flytande till gasfas kostar energi och kyler därför omgivningen! Frågan var väl som förhoppningsvis framgick av mitt mitt i nattenvirrande inte så speciellt allvarligt menad utan mer en fråga av historiskt intresse, dvs lite mer koncist varför svenska standarden för temperaturmätning inte verkar ändrats på lång tid när annat runt denna uppenbarligen har gjort det.

[Hans Bengtsson]

Hej Terje!

Vilken temperatur det är som ska mätas (dvs ungefär i ögonhöjd, osv) har inte ändrats i Sverige eller i något annat av de 185 medlemsländerna i WMO. Jag vågar inte tänka tanken vad som skulle hända om man gjorde det ... hela klimatologin skulle väl kollapsa och hundratals år av mätningar bli nästan värdelösa.

Däremot förändras förstås utrustningen sakta men säkert, idag är temperaturmätningarna en mix av värden från automatstationer och manuella stationer. Men varje gång en ny automatstation inrättas så parallellkörs den under lång tid med manuella mätningar på samma ställe så att man ser att resultaten inte avviker.

I Sverige är de flesta stationerna, i motsats till vad många kanske tror, fortfarande manuella. Dessa är klimatstationer, av vilka en del rapporterar i realtid och en del rapporterar månadsvis. En parameter som (åtminstone än så länge) inte kan mätas automatiskt är snödjup. Det är orsaken till att den lappländska fjällvärlden är så oerhört glest representerad när det gäller snödjupsvärden. Där finns mycket snö - men ingen som kan mäta.

Ögonhöjd är förresten den optimala höjden för temperaturmätning. Man vill ju att det uppmätta värdet ska representera den aktuella luftmassan men också vara mätt på ett ställe där människor verkligen befinner sig (inte t.ex. 10 meter upp). Vinden måste man dock av praktiska skäl mäta på 10 meters höjd eftersom man annars får alltför stor påverkan från omgivande lokal terräng.

Passusen om gräsunderlag finns för att just gräs, precis som Robert nämner, ger bäst resultat. Men på platser där inget gräs växer får man förstås mäta ändå. Där har man väl jord eller i värsta fall kanske grus, kan jag tänka mig. Finns förmodligen reglerat i någon av WMO:s alla instruktioner.

mvh
Hans Bengtsson

[Terje]

Sverige är de flesta stationerna, i motsats till vad många kanske tror, fortfarande manuella. Dessa är klimatstationer, av vilka en del rapporterar i realtid och en del rapporterar månadsvis. En parameter som (åtminstone än så länge) inte kan mätas automatiskt är snödjup. Det är orsaken till att den lappländska fjällvärlden är så oerhört glest representerad när det gäller snödjupsvärden. Där finns mycket snö - men ingen som kan mäta.

Detta hade jag ingen aning om (bortsätt från snödjup som jag har hört någon gång och känns ganska uppenbart när man tänker efter. Hur kommer det sig att så mycket fortfarande är manuellt? Borde inte automatgenererad realtidsdata vara avsevärt intressantare och användbarare för att basera prognosdata på?

[Hans Bengtsson]

Hej!

Här kan man se vilka snödjupsmätande stationer som finns i landet:

http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11979!sno_dec-2009.pdf

Dessa stationer är också i princip de manuella stationer som finns, eftersom snödjup endast kan mätas manuellt och eftersom praktiskt taget alla manuella stationer mäter snödjup (det kan finnas enstaka undantag).

Antalet automatstationer i landet är betydligt mindre – men sett i siffermängd så blir det förstås trots allt fler data från automatstationerna. De levererar ju mängder av siffror varje timme dygnet runt.

Det vore jättebra med fler automatstationer men det är förstås en kostnadsfråga. Att ersätta alla de nuvarande manuella klimatstationerna med automatstationer är uteslutet, det skulle bli ohyggligt dyrt. Och varje automatstation måste ha en avlönad tillsyningsman. Plus alltså detta med snödjupsmätning som måste göras men inte kan ske automatiskt!

Edit:
Jag ser nu att det på en SMHI-sida står: "Antalet manuella stationer är numera få". Hmmm, förutom språkgrodan (antalet kan vara stort eller litet men inte få!) så är uttrycket vilseledande. Det är korrekt att antalet manuella WMO-stationer (stationer med WMO-nummer) i landet är extremt litet - men de flesta mätstationerna är klimatstationer utan WMO-nummer och bemannas av hängivna observatörer som morgon och kväll dygn efter dygn, år efter år, läser av instrumenten och rapporterar. Deras arbete är helt ovärderligt.

Mvh
Hans Bengtsson

[bjorne]

Lite info om placering etc. enligt Sveriges lantbruksuniversitet.
http://www.ffe.slu.se/lm/ManualLantmet.pdf

[Hans Bengtsson]

Den typen av relativt enkel väderstation kan nog ge bra resultat - men vindmätarens placering på 2 meters höjd skulle aldrig godkännas av SMHI eller WMO. Och inte heller nederbördsmätarens utseende eller placering - men det rekommenderas ju också att det görs parallella manuella nederbördsmätningar. Man kan sammanfatta stationen som halvproffsig.

mvh
Hans Bengtsson

[bjorne]

Nu vet jag ju inte om SMHI-standard är nåt att hänga i julgranen
Det är väl dessa stationer tillsammans med nåt avancerat program som körs på en Cray superdator som tar fram prognoserna.
De har ju inte lyckats speciellt bra om man kollar upp träffsäkerheten.
Men nu hade väl ingen av oss som tänkt konkurrera med SMHI utan bara ha en väderstation för eget bruk på sitt eget ställe.
Fast jag tror jag kan lägga ner min station och använda min "grannes" som bor ca 1 km från mig istället.
http://www.stenestad-vader.com/

[Wolfgang]

Jag frågar igen för jag är intresserad av att veta:
Vilken väderstation använder du? Verkar kunna mycket. Är det ett hembygge?

[Robert]

Svarar igen då du verkar ha missat det Jag vet ju själv hur blind jag kan vara då man läser en tråd...

Väderstationen är en WH1080 som sälj bland annat på Kjell&Co (där jag köpte min) http://www.kjell.com/sortiment/hus-hals ... ion-p48647

[Wolfgang]

Ursäkta Robert. Visst hade jag missat det. Tack för info, låter mycket intressant.

[Hans Bengtsson]

Här finns en trevligt skriven artikel om väderstationen i Älvdalen/Rot:

http://home.swipnet.se/Rot_Holen/vader%20observator.htm

Längst upp ser vi en klassisk termometerbur, och på mitten av sidan automatstationen som upprättades vid mitten av 90-talet. Den är av SMHI:s standardformat, vilket visat sig vara en väldigt pålitlig typ av väderstation.

Mvh
Hans Bengtsson

[bjorne]

Den ser åtminstone onekligen imponerande och pålitlig ut.
Fast jag tror inte att jag varken skulle ha råd eller plats för en sådan anläggning
Vet du om SMHI bytt ut alla manuella mätstationer mot typ denna ?

/B

[Hans Bengtsson]

De flesta av SMHI:s manuella WMO-stationer automatiserades åren 1995-96. Sedan dess har återstoden automatiserats i omgångar. På Observatoriekullen i Stockholm finns dock kvar en manuell WMO-station, som backup för automatstationen på samma ställe. Man vill under inga omständigheter bryta en av världens längsta obrutna temperaturserier:

http://www.smhi.se/klimatdata/meteorolo ... tur/1.2847

Men de flesta av SMHI:s mätstationer är trots detta manuella, det handlar om alla klimatstationerna utanför det internationella nätet. Där mäts nederbörd och snödjup, och ofta även temperaturer. Just för nederbörd behöver nätet vara extra tätt pga stora lokala variationer som kan finnas.

Det är mätningarna från WMO-stationer som går in i de internationella modellkörningarna. Mätvärdena måste vara absolut förstklassiga, annars skulle de göra mera skada än nytta i körningarna.

Den typ av automatstation som SMHI använder är vad som behövs för att automatiskt generera lika bra eller bättre värden än vad manuella avläsningar ger. Det är således långt ifrån enkelt eller billigt att automatisera denna process! Bara som ett exempel kan man nämna nederbördsmätning. Om det har snöat, så mäter man manuellt genom att försiktigt knacka ner snön på insidan av mätkärlet medan inget som fastnat på utsidan får komma med. Sedan häller man i känd mängd varmt vatten i kärlet, rör om tills allt smält. Därefter mäter man, med ett mätglas som är graderat med hänsyn till mätkärlets öppning, hur många millimeter och tiondels millimeter som fallit (efter att man dragit bort mängden av det varma vattnet man hällde i). Detta är absolut inget svårt att göra manuellt, men att göra samma sak automatiskt kräver relativt avancerad utrustning. Allra svårast har det visat sig vara att undvika isproppar i systemet.

En grundläggande förutsättning för meningsfull nederbördsmätning är förstås att mätkärlet är helt fritt placerat. Efter vad jag har sett på bilder av även relativt dyra kommersiellt tillgängliga väderstationer så brukar inte detta vara fallet, utan det finns hinder (t.ex. i form av en central stolpe) som oundvikligen sabbar hela mätproceduren.

Som köpare av en kommersiell väderstation tror jag det är jätteviktigt att man har hygglig koll på vad man köper och vad det är man får ut för siffror. Om man inte är beredd att betala extremt mycket (hundratusentals kronor) så måste man helt krasst inse att värdena lever sitt eget liv i en egen bubbla, eftersom standardiserad automatisk meteorologisk mätning helt enkelt (dessvärre!) inte kan utföras på detta sätt. Men så länge man är medveten därom så kan det självfallet vara både roligt och intressant att ha en egen liten väderstation!

Mvh
Hans Bengtsson