Astronet forum

Jag sällar mig till gratulanterna! Häftiga grejor. Det ska bli kul att se vad du kan krama ur den, när väderkarensen passerat. Vilket väl inte lär bli före vårvintern 2014

/Tomas W

Tjena Jonas.
Mycket bra arbetat, bilden är underskön och med bra färger på stjärnorna.
Är det Cannistras modifierade bi-color teknik du använt?

MVH
/Danne

Hej Jonas

Lysande som vanligt! Du får till detaljer som få eller ingen av oss lyckas med tycker jag. Du är en verklig mästare då det gäller bildbehandling! Stort grattis till luckan i molnen som väl är det största problemet för oss alla!

Mvh //Micke

Hej

Apropå brus och brännvid som diskuterades...

Det brus som är intressant i det här fallet är bruset som orsakas av kamerans sensor och elektronik, och det påverkas naturligtvis inte av optikens brännvidd.

Däremot minskar signalen från ljuset med kvadraten på brännvidden, vilket gör att signal/brus förhållandet försämras i motsvarande grad med längre brännvidd om öppningen är oförändrad.

Så det är helt rätt att man får mera brus i en bild tagen med längre brännvidd jämfört med en bild tagen med kortare brännvidd.

Om sedan det försämrade signal/brus förhållandet har någon betydelse är ju en annan sak, om man har utrustning (montering) som tillåter att man använder tillräckligt lång exponeringstid för att bruset från signalen (ljuset) ska maskera bruset från kameran så har brännvidden ingen betydelse. Vid smalbandsfoto kan det vara svårt eller omöjligt att uppnå tillräcklig exponeringstid med amatörprylar, det är vid sådant foto som optik med korta brännvidder och låga f-tal verkligen dominerar.

Sen är det naturligtvis som påpekats alltid viktigast att kamerans pixelstorlek är vettigt anpassad till den brännvidd man använder men det är ju en annan fråga.


Jämförelsen med Hubble teleskopet är intressant, där har man valt optik med f/24 som tillsammans med sensorns (WFC3) pixelstorlek på 15um ger en bildskala på 0,04 bågsekunder per pixel. Sensortemperaturen ligger på -83 grader, mörkerströmmen är 0,0008 e/s, utläsningsstörningen 3,1e och full well ca 68 000e, så sensorns egenskaper verkar förvånansvärt vardagliga. Den långa brännvidden har man förmodligen valt för att kunna utnyttja frånvaron av besvärande seeing och få högsta möjliga upplösning i bilderna och sedan tillverkat den största spegel som fick plats i rymdfärjan vilket gav f-talet 24.

Med en exponeringstid på 21 minuter som verkar förekomma så dominerar utläsningsstörningen, totalt blir det 3,3e vilket lär vara svårt men inte omöjligt att uppnå för en amatör, lågbrusiga amatörkameror kommer väl ned mot 4e i utläsningsstörning om jag minns rätt.

Till James Webb teleskopet har man tänkt sig en segmenterad spegel som då kan göras större, 6m, som tillsammans med en brännvidd på 131 m ger ett f-tal på ca 20, något bättre än Hubble.

Det lär finnas råbilder att ladda ned från Hubble om någon vill kontrollera hur mycket brus det finns där

Anders

Oj! Här händer det grejor...
Bild i världs klass!! ..och ny leksak att gosa med. Läckert!
Hatten av och avundsjukan på
Grattis!

Mvh,
Daniel

Grattis till en jättefin bild. Du har verkligen visat vad man kan göra med smalbandsfilter trots att månen är nästan full.

Ser fram emot att kunna få bygga ett fast observatorium med i framtiden så att ACP får mer tid att jobba

Starsoft wrote: Så det är helt rätt att man får mera brus i en bild tagen med längre brännvidd jämfört med en bild tagen med kortare brännvidd.
<snip>
Sen är det naturligtvis som påpekats alltid viktigast att kamerans pixelstorlek är vettigt anpassad till den brännvidd man använder men det är ju en annan fråga.

Nej, det är inte en annan fråga utan snarare den centrala poängen för att enkelt förstå hur teleskop med digitala sensorer samlar ljus. Den ljussamlande förmågan per pixel är helt enkelt pixelarnas rymdvinkel (pixelskalan i kvadrat - t.ex. kvadratbågsekunder) multiplicerat med aperturens area. Då mängden ljus (signal) direkt (här ignorerar jag kamerans signaler/brus) bestämmer mängden brus och signal-till-brusförhållandet (i båda fall roten ur signalen) så är dessa två faktorer de enda man behöver bry sig om. Att anpassa pixelskalan är precis lika viktigt som storleken på aperturen.

Lämpliga brännvidder och pixelstorlekar faller sedan naturligt ut ur andra formler när man väl har bestämt sig för vilken pixelskala man vill fota med och vilket teleskop alternativt kamera man vill använda. Att säga att hög brännvid i sig resulterar i mindre signal riskerar bara att förvirra folk när det är meningen att man skall kompensera detta genom att använda större pixlar.

Grinde wrote:Tackar ödjumast för era vänliga ord.
Datan fångades dessutom innan jag hade fått koll på kollimeringen till min 190MN, så det blev nog sista svängen med den tuben. Vid såna här tillfällen är jag riktigt glad att jag valde en mono-kamera, annars skulle det inte blivit många bilder. Möjligheten att fånga smalband när månen stör mkt är guld värt, och trots stark måne så blev det helt OK signal att jobba med.
Monteringen levererade allt oguidat, och tuben presterar sanslöst bra! Men kom ihåg, det finns inga substitut för tillräckligt med exponeringstid, oavsett märke på grejjerna.
Vid ett flertal tillfällen har jag sett vissa här på astronet skriva att det blir mer brus vid längre brännvidder, men det är inget jag märkt av än så länge...? Vad beror detta på?

Tompa wrote:Hur går det med den nya tuben? Fortfarande hemlig

Mvh,
Tomas W

Det var aldrig meningen att det skulle bli nåt hemlighets-makeri, jag tänkte bara packa upp grejjerna och posta en recension tillsammans med en first light, men eftersom det inte verkar bli mer väder den här här säsongen, så får jag väl lägga en bild här så länge :P Tak'en fick agera storleksjämförelse då min vanliga måttstock, Carlsberg Export, lös med sin frånvaro.

Det blev till slut en Orion Optics (UK) AG12 som slutgiltig tub ute i obset, efter att suktat i strax 2 år... Lite moddar som bättre 1/10pv primär (strehl runt 0.995), custom daggskärm i kolfiber (främre delen av tuben på bilden), integrerad värmare i tubväggen runt primären, sekundär-värmare. Jag var inne på ASA ett tag, men under de 2 åren jag researchade stötte jag på både en och annan fd ASA användare som istället rekommenderade Orion Optics UK. Båda gör grymma grejer i världsklass, men summan av alla mina "intervjuer" fick mig att till slut välja Orion Optics. Tillsammans med min QSI 583wsg ger den en bildskala på 0.99" / pixel, och f-tal på f/3.8. Liknar min 190MN i bildskala(1.11") men den fångar mer än dubbelt så många fotoner per pixel på samma tid. Sen återstår det att se om min seeing låter mig nyttja den teoretiskt högre upplösningen i AG12an.
Än så länge har jag bara hunnit göra några v-kurvor i focusmax, och påbörjat pekmodell-bygget, vädret kan jag bara skratta åt :P Ikväll verkar det äntligen klarna upp. Med vindbyar över 30 knop.

Ser ut som Orions svar på nya Koeningsegg, mycket kolfiber.
Hur läcker ut som helst, prylgalningen inom en skriker bara "vill ha" :-)

Fantastiska strukturer du visar oss Jonas !
Riktigt läckert att se på.
Timo N.