Astronet forum

Lars! Jo, jag klurade på en Glatter när jag bytte upp mig men tyckte det sved lite för mycket i plånboken. Nu ångrar jag mig förstås, och det lär väl blir en Glatter vad det lider. Jag har också läst Carlings sida, men upptäckte för en tid sedan Vic Menards utmärkta lilla skrift "New perspectives on newtonian collimation". Det har väl blivit lite av husbibel här.

För egen del är det kollimeringen av sekundären som är knepigast. Det är många parametrar som ska stämma, och jag har inte dödskoll på detta än. Ett problem jag har är att om jag kollimerar både sekundär och primär med sikttuben så anger lasern sedan ett ganska stort fel. Gör jag tvärtom ser allt helt tokigt ut i sikttuben. Till saken hör att jag har centerat sekundärhållaren i tuben, vägt av fokuseraren 90 grader mot tuben och kontrollerat att själva lasern är kollimerad. Det är något som svajar här och jag har ännu inte lyckats isolera problemet. Men skam den som ger sig.

/Johan

Läste att vissa tillverkare av reflektorer offsettar sekundärspegeln något, kan det vara något sådant som spökar ?


Edit:rättar och lägger till lite käll info här: http://www.astro-baby.com/collimation/a ... 0guide.htm se collimation step 1 en bit ned i dokumentet.
Tycker dock att det verkar lite skumt att offsetta sekundären men det finns förmodligen en bra förklaring till det.

Yayks wrote:Läste att vissa tillverkare av reflektorer offsettar sekundärspegeln något, kan det vara något sådant som spökar ?


Edit:rättar och lägger till lite käll info här: http://www.astro-baby.com/collimation/a ... 0guide.htm se collimation step 1 en bit ned i dokumentet.
Tycker dock att det verkar lite skumt att offsetta sekundären men det finns förmodligen en bra förklaring till det.

Möjligen, men om jag förstår Menards instruktioner korrekt (vilket är långtifrån självklart) är detta överkurs och har marginell betydelse för slutresultatet. Om jag får tid i helgen ska jag plocka in teleskopet och gå igenom hela proceduren igen inomhus för att se om det kan lösa problemet. Just nu misstänker jag att det är expansionsringen som spänner fast okularen i fokuseraren som spökar. Möjligen nyper den lite olika om respektive okular, sikttub och framförallt laser.

/Johan

Jag kollimerade mitt GSO 8" Dobson för ett par dagar sedan med hjälp av ett Chesireokular. Det var precis att det gick att se primär+sekundär+hållaren men det gick i alla fall bra.
Dock uppstod fenomenet ni nämner - speglarna hamnar inte koncentriskt utan ligger med lite offset. Varför vet jag inte, men bra skärpa fick jag i alla fall

MikkoK wrote:Jag kollimerade mitt GSO 8" Dobson för ett par dagar sedan med hjälp av ett Chesireokular. Det var precis att det gick att se primär+sekundär+hållaren men det gick i alla fall bra.
Dock uppstod fenomenet ni nämner - speglarna hamnar inte koncentriskt utan ligger med lite offset. Varför vet jag inte, men bra skärpa fick jag i alla fall

Mikko! Detta är nog inte samma problem som jag har. I mitt fall får jag till synes klockrena resultat med siktub eller med laser men de överensstämmer inte med varandra. Dessutom blir inte bilden hundra i någondera fallet. Det du beskriver låter precis som den offset som ska blir resultatet efter en korrekt kollimering: Allt är koncentriskt men skuggan av sekundärhållaren är något förskjuten. Ett bra mått på kollimeringen är förstås att man får fina stjärnor med också att man får det som på engelska kallas "snap focus", dvs en mycket distinkt fokuspunkt när man fokuserar. Är fokuspunkten svår att bestämma är kollimeringen alltså inte hundra.

/Johan

Timaoes wrote:

Yayks wrote:Läste att vissa tillverkare av reflektorer offsettar sekundärspegeln något, kan det vara något sådant som spökar ?


Edit:rättar och lägger till lite käll info här: http://www.astro-baby.com/collimation/a ... 0guide.htm se collimation step 1 en bit ned i dokumentet.
Tycker dock att det verkar lite skumt att offsetta sekundären men det finns förmodligen en bra förklaring till det.

Möjligen, men om jag förstår Menards instruktioner korrekt (vilket är långtifrån självklart) är detta överkurs och har marginell betydelse för slutresultatet. Om jag får tid i helgen ska jag plocka in teleskopet och gå igenom hela proceduren igen inomhus för att se om det kan lösa problemet. Just nu misstänker jag att det är expansionsringen som spänner fast okularen i fokuseraren som spökar. Möjligen nyper den lite olika om respektive okular, sikttub och framförallt laser.

/Johan

Johan, jag använder inte spegelteleskop lika ofta som du, men mina 2 ören när det gäller problemen med laserkollimerare är just svårigheten att få lasern centrerad eftersom fokuserarna ofta har så dålig passform. Okular och korrektorer har ofatst en avfasning som ska passa för mässingringen, men tyvärr finns ingen standard och passar inte grejorna perfekt så kommer laser/okular/kamera att tilta en aning när man drar åt skruvarna.
Jag får alltid problem med den ringen och tar därför bort den eftersom avfasningen aldrig verkar stämma och glappet gör att stjärnorna ser konstiga ut i något hörn när jag fotar. Nackdelen är att man får märken på okular eller korrektor, men det offrar jag för funktionen.

Mitt nuvarande spegelteleskop har den största överdimensionering i fokustuben jag varit med om på de 4 jag ägt. Även min Glatter halkar runt som en smörklick i en stekpanna. Därför är jag tvungen att placera tuben horisontellt och försiktigt lägga i lasern när jag kollimerar. Eftersom primären inte sitter helt fast och rör sig lite när jag riktar upp tuben under stjärnorna så misstänker jag att det är största anledningen till att jag måste finkollimera efter laserkollimeringen.

Och som du skriver kommer får man offset av sekundären automatiskt när man gör en korrekt kollimering.

/Lasse

Tackar för engagemanget, det blev mycket kollimeringsfrågor. Hittade en sansad recension av 12" GSO

http://www.cloudynights.com/documents/hardin.pdf

Den här tråden är ett år nu och har väl svalnat en del, men den handlar ju om de eviga frågorna
Som det hampade sig gick jag igenom lite gamla trådar som jag inte följde då de var färska. Och just den här handlar ju en del om mig. Så en liten samling kommentarer om kommentarer.

Hans B skrev om sin 8-tums f/5: "I likhet med Timo så har jag aldrig vid något tillfälle haft något behov av att kollimera teleskopet under de år jag har använt det. Det var välkollimerat från början och optiken har såvitt jag kan bedöma inte flyttat sig en millimeter."

Jag kan bara säga: otroligt!

Lars L skrev: "Glatter har kommersialiserat idèn, vet inte om N-O får royalty." Det får jag inte, men å andra sidan hade jag inte kunnat göra mig några pengar själv på den (jag har lyckligtvis betydligt bättre sätt). Howie, per korrespondens att döma, är hyvens och har skickat mig lite prylar. Men jag vill inte ha min amatörstatus ifrågasatt...

Den som är nyfiken på Howie och hans prylar kan kolla
http://www.youtube.com/watch?v=sd3stObW ... re=related.
Som sagt, jag har inte procent!

Lasse skrev:
"Men jag spar definitivt tid på att göra förkollimering med tuBlugen och det är bara små finjusteringar jag behöver göra utomhus.

Däremot har jag sett att jag verkar få samma offset på laserreflektionen i tuBlugen varje gång när jag sätter i den direkt efter att ha gjort en slutkollimering utomhus. Skulle jag se till att ha samma offset när jag förkollimerar kanske jag skulle få det perfekt direkt."

Iden att använda kamera för stjärnkollimering har jag inte stött på, men det låter som en utmärkt ide! Att göra det visuellt är jag skeptisk till. Jag misstänker att en liten webkamera på Cheshiren eller barlowlasern också skulle förenkla betydligt, om man nu ändå har lapptoppen med sig.

Men beträffande det andra stycket:
att optiskt centrum skiljer sig märkbart från geometriskt centrum av spegeln tycks knappast förekomma - Vic Menard har inte stött på det trots många försök. Däremot tycks det vara långtifrån ovanligt att fabrikören sätter dit centrumpricken lite på måfå. Gissningsvis är detta förklaringen på problemen som beskrivs, mitt förslag är att kolla med linjal!

Johan skrev: "Ett problem jag har är att om jag kollimerar både sekundär och primär med sikttuben så anger lasern sedan ett ganska stort fel."

Fokuserarens axel kan peka en del fel innan det blir kritiskt, men om man kollar med (en bra) laser kan den visa lie fel på primären, MEN då får inte returstrålen visa rätt! Med Barlow på ska den däremot visa rätt - det är skillnaden.
Men med en icke-Glatter ska man nog först misstänka att själva lasern är snedkollimerad. Om man vrider lasern i fokuseraren, flyttar sig pricken på primären?

Yayks undrade: "Läste att vissa tillverkare av reflektorer offsettar sekundärspegeln något, kan det vara något sådant som spökar ?"

Om man centrerar sekundären så att den ser centrerad ut i siktröret, så hamnar den fullt belysta delen av synfältet rätt. Men på grund av perspektivet hamnar inte den optiska axeln mitt i ellipsens centrum utan lite närmare fokuseraren. Endera flyttar man spegeln lite från fokuseraren för att få optiska axeln mitt i, eller så gör man det (hellre) enkelt för sig och struntar i det, och låter optiska axeln gå nån grad (eller mindre) snett. Optiskt ingen skillnad, teoretiskt möjligen tillsammans med digitala inställningscirklar. Eller så har fabrikanten gjort sekundärhållaren med inbyggd rätt asymmetri. I samtliga dessa fall (fler är tänkbara) så ses inte fokuserare och Cheshire mitt i reflektionen av sekundären - OBS att så SKA det se ut! Men den typiske nybörjaren kan drivas till förtvivlan innan hen har fattat detta.

Finge vi bara lite vackert väder också.

Nils Olof

Lars L wrote: Har själv alltid haft speglar mellan 8 " och 18", de har varit bättre än följande specifikationer;
1/9 P-V Fraction .111 P-V Decimal .032 RMS .960 (.96) Strehl.

1. Hur tar man reda på vad man har för värden på sin spegel och vad betyder de här värdena?
På min primärspegel står det Cave 1965 8" f/8, den är för övrigt nyligen omaluminiserad.

2. Varför ska man ha en laserkollimator? Jag har bara en cheshire kollimator som jag tillverkat i svarven, räcker det?

stoffe wrote:

Lars L wrote: Har själv alltid haft speglar mellan 8 " och 18", de har varit bättre än följande specifikationer;
1/9 P-V Fraction .111 P-V Decimal .032 RMS .960 (.96) Strehl.

1. Hur tar man reda på vad man har för värden på sin spegel och vad betyder de här värdena?
På min primärspegel står det Cave 1965 8" f/8, den är för övrigt nyligen omaluminiserad.

2. Varför ska man ha en laserkollimator? Jag har bara en cheshire kollimator som jag tillverkat i svarven, räcker det?

1a) man bygger sig t ex en interferometer och mäter. Eller till nöds en Foucaulttestare. Eller litar på fabrikantens siffror, vilket kanske har sina sidor. P-V kan du med fördel glömma. Strehl talar om hur hög diffraktionsbildens maximum är, som bråkdel av vad en perfekt spegel (el motsv) skulle ha gett. Bör vara minst 0.95 (i varje fall mer än 0., men RMS måste ha enhet. 10 nanometer RMS (det är en hundratusendels millimeter genomsnittlig avvikelse!!) på ytan (eller det dubbla på vågfronten) bör ge ganska nära 0.95 Strehl.

Siffrorna skulle säga något om kvaliten på spegelytan, men fordrar långa förklaringar.
Vill du verkligen gräva på djupet, kan du försöka
http://www.telescope-optics.net/
men var mycket försiktig, och ta i så fall några år på det projektet <grin>

1b) titta på http://www.frobenius.com/cave.htm
eller googla på cave optical. Firman hade gott rykte för kvalitet. 8" är förstås spegeldiametern, f/8 betyder att fokallängden är 8 gånger diametern.

2) man behöver ingen laserkollimator, men den kan vara praktisk ibland - särskilt när man ska ställa in vinklingen på sekundären. Men med ett siktrör och en Cheshire (säljs ofta som kombinationsverktyg, jag vet inget om din hemsvarvade) klarar man sig utmärkt med en 8" f/8. En 16" f/4 hade varit mycket mer kritisk.

Nils Olof