Astronet forum

Ja, enligt Dawes så ligger denna dubbelstjärna precis på gränsen till vad som går att splittra med 20 cm (dvs 0.58 bågsekunder). Men formeln är empirisk, det finns ingen naturlag som sätter en absolut vägg vid detta värde. Jag tror dock att de flesta uppfattar formeln som rätt tuff att nå upp till.

Dawes brukade kallas "Örnögde Dawes", men utan teleskop var han kraftigt närsynt. Det berättas att han en gång, utan glasögon, inte kände igen sin egen hustru på några meters håll när han mötte henne på vägen.

Timo K:
Det skulle var roligt att se vad som kan presteras på denna dubbel från Åkesta. Eller snarare trippel. Syns den som en eller två eller tre stjärnor med teleskopet där?

M v h
Hans Bengtsson

Jag ska försöka obsa Aitken 1504 imorgon kväll efter skolvisningen om vädret tillåter det med 25cm-teleskopet. Jag ställer inga höga förhoppningar att jag ska se mer än en komponent i systemet.

/Timo K

Hans Bengtsson wrote: Dawes brukade kallas "Örnögde Dawes", men utan teleskop var han kraftigt närsynt. Det berättas att han en gång, utan glasögon, inte kände igen sin egen hustru på några meters håll när han mötte henne på vägen.

M v h
Hans Bengtsson

Finns det någon fördel att vara närsynt för observationer i teleskop? Jag är översynt och har 1.2 i synskärpa, dock är synskärpan bara mätt vad jag förstått det som på så sätt att man läser den understa raden av de minsta bokstäverna på en syntavla hos en optiker. Jag glömde fråga sist jag gjorde en synundersökning. Jag förstår inte varför man inte har 3-4 rader till med ytterligare mindre bokstäver på en syntavla för att få ett riktigt bra mått på synskärpa som enligt Wikipedia kan vara ända upp til 2.0. Vad själva talen betyder vet jag inte. Ett antagande är att alla syntest görs på samma sätt hos alla optiker.

Hej!

Grattis till din fina obs, Stoffe

Hälsningar,
Magnus

Hej Stoffe!
Spännande observationer du gör, bevisar att ditt Cave presterar även i moderna tider. Ännu mer spännande om du försöker fota dubbelstjärnan. Tror det blir väldigt svårt med långtidsexponering (sekunder) pga seeingen. Men kanske med planetfototeknik men med väldigt låga fps för ljusets skull. Kollade lite vad som borde krävas med ditt teleskop och kamera. En 2x Barlow borde vara idealisk i det grön/gula våglängdsområdet. För de kortare blåa våglängderna skulle det teoretiskt ge bättre resultat. Men ställer större krav på speglar och annat och stjärnornas spektrum. Då kanske en 2.5x Barlow vore än bättre som en kompromiss mellan exponering och vinkelförstoring. Men man tar vad man haver och testar. Kul om du gör ett försök i all stressen.

Här är min beräkning: Vilket blir bäst, Stoffes ögon eller modern CMOS teknik?

/Lars

Frågan som Lars ställer i slutet av ovanstående inlägg är principiellt intressant. Den traditionella metoden att mäta trånga dubbelstjärnor är ju visuellt med hjälp av mikrometer. Sedan CCD-tekniken blev vanlig mäts ofta vida dubbelstjärnor fotografiskt. Men går det att mäta även trånga dubbelstjärnor fotografiskt? Det finns ju numera väldigt avancerad bildbehandlingsteknik som kanske kan tillämpas?

Jag är inte uppdaterad i denna fråga, och det är möjligt att sådant redan görs, eller är det trots allt svårt/omöjligt?

M v h
Hans Bengtsson

Ett bra bevis på att man faktiskt sett något är ett fotografi som man kan dela med andra. Här har jag lagt upp en bild som är tagen några dagar senare på den omtalade A1504 stjärnan är i tråden som jag startat.

http://astronet.se/view_image.php?id=4138&gallery=5