Astronet forum

Jag tror att en förmörkelsevariabel av typen EW som hans föreslog är bästa alternativet för KAR115. Om den är av spektralklass G5 är det inte så troligt att det är en pulserande stjärna med så kort period. Elementen ska ju för förmörkelevariabler ha sin epok vid minimum, så nya elemenet är: 2456682,665 + 0,313994 * E. Här är också ett nytt fasdiagram med minimum i fas 0.

Ett nytt fynd KTS046 (TYC 4496-1992-1) https://asas-sn.osu.edu/light_curves/61 ... 1c7b67adca" onclick="window.open(this.href);return false;
Detta är en kortperiodisk stjärna med rätt liten amplitud. Element 2457012 + 19,80 * E.

Jag tycker att Thomas senaste fasdiagram för KAR115 stärker uppfattningen att det handlar om en EW-variabel. Men helt säker att det svårt att vara. Klassningen bygger mycket på att det är en G-stjärna. Här ges spektrum G5 V:

Edit:
Länk borttagen 20171222.

Jag tror, men kan förstås inte veta, att Otero skulle godkänna EW som typ om den läggs in i VSX (vilket jag definitivt tycker bör göras).

Mvh
Hans Bengtsson

Den här - HGG269 - ser skum ut, och jag får inte fram någon vettig period. Kontaminering av närbelägen stjärna? Data.

/Gustav

Varje stjärna är en ny utmaning! Mycket lärorikt måste jag säga. Detektivarbete. Jag har också ett liknande exempel i mina batchar, med två olika nivåer och nästan tomt däremellan.

Kompanjon som kontaminerar?

En variabel med svårfångad kort period som blixtsnabbt rör sig från maximum till minimum och tvärtom, men som stannar lite längre vid ändlägena?

Två olika kameror som lägger sig på lite olika nivåer?

Efter hand som projektet fortskrider kommer vi att bli allt bättre på att tolka eftersom vi lär oss vissa återkommande mönster. Än så länge är vi i begynnelsefasen. Jag tror jag börjar bli intresserad på allvar av denna udda hobby som heter variabla stjärnor ...

Mvh
Hans Bengtsson

KAR115 är nu rapporterad till VSX.
Som alltid, tack för hjälpen med fas-diagram, klassning m.m.

Hans Bengtsson wrote:Varje stjärna är en ny utmaning! Mycket lärorikt måste jag säga. Detektivarbete. Jag har också ett liknande exempel i mina batchar, med två olika nivåer och nästan tomt däremellan.

Kompanjon som kontaminerar?

En variabel med svårfångad kort period som blixtsnabbt rör sig från maximum till minimum och tvärtom, men som stannar lite längre vid ändlägena?

Två olika kameror som lägger sig på lite olika nivåer?

Efter hand som projektet fortskrider kommer vi att bli allt bättre på att tolka eftersom vi lär oss vissa återkommande mönster. Än så länge är vi i begynnelsefasen. Jag tror jag börjar bli intresserad på allvar av denna udda hobby som heter variabla stjärnor ...

Mvh
Hans Bengtsson

Jag har kikat lite närmare på HGG269. Det är en G5-stjärna och kompanjonen ligger 39 bågsekunder bort och är en A3-stjärna (data i Simbad).

Stjärnan heter TYC 4623-157-1 och ingår i Gaia DR1. Två mätningar finns i APASS Epoch Photometry Database, den ena på V= 10.4692, den andra på 10.412. Eftersom APASS Epoch-observationerna gjordes med ett teleskop och inte med ett kameraobjektiv är bildskalan bättre än ASAS-SN:2.57 bågsekunder istället för 8. Två mätningar som bägge två ligger på den övre nivån.

Mysko.

/Gustav

Javisst, att mätningarna med den bättre upplösningen ligger på den ljusa nivån ger ett starkt belägg för att det inte handlar om kontamination utan om något annat.

Är det samma kamera som använts för alla ASAS-SN-mätningarna? Finns ju en särskild kolumn som anger kamera.

Mvh
Hans Bengtsson

Ännu ett exempel på vad jag tror är kontaminationens effekter på de lågupplösta bilderna som utgör ASAS-SNs rådata: HGG276 (V=11.89 enligt ) såg lovande ut när jag fick upp diagrammet, tydliga variationer på uppemot 0.2-0.3 magnituder (dvs ganska större än felstaplarna hos individuella mätningar).
Data.

Men när jag zoomade in på ljuskurvan med Vstar såg det mest kaotiskt ut. Och det ligger en stjärna med V=10.85 24" bort.

24 bågsekunder är bara tre pixlar ...

/Gustav

Hans Bengtsson wrote:Javisst, att mätningarna med den bättre upplösningen ligger på den ljusa nivån ger ett starkt belägg för att det inte handlar om kontamination utan om något annat.

Är det samma kamera som använts för alla ASAS-SN-mätningarna? Finns ju en särskild kolumn som anger kamera.

Mvh
Hans Bengtsson

För HGG269 är de flesta bilderna tagna med samma kamera (kamera bd).

/Gustav

Stjärnan BEN172 är variabel.

Edit:
Position borttagen 20171222.


mvh
Hans Bengtsson

Hans Bengtsson wrote:Stjärnan BEN172 är variabel.

J015333.771+752415.61

mvh
Hans Bengtsson

BEN172.PNG

En fin variabel!

Länk till data?

/Gustav

Gustav:

Det får bli i morgon. Har bara mobilen nu ikväll. Men om du vill kolla period så gör gärna det. Tacksam för all hjälp när det gäller periodbestämning, har inte börjat med den biten.

Mvh
Hans Bengtsson

Här är länken till BEN172: https://asas-sn.osu.edu/light_curves/3b ... e4858500cc" onclick="window.open(this.href);return false;
Jag fick elementen till 2455964 + 26,25 * E. Och en sekundär period på 38,45. Men det är rätt mycket brus i kurvan och liten amplitud.

En sak jag upptäckt är att för många av variablerna vi upptäckt som har flera perioder ligger förhållandet P2/P1 på mellan 1.4 och 1.5. Jag minns att jag läst artiklar om förhållande mellan grundton och övertoner hos pulserande stjärnor och att det kan användas för att klassa dem, men har det inte aktuellt just nu. Men denna egenskap kan vara bra att hålla koll på.

BEN172:

Förutom variationerna som sker med några veckors periodicitet, så ser vi också en tydlig långsiktig förändring av medelmagnituden. Jag beräknade glidande medelvärden för att illustrera detta, se diagram nedan.

mvh
Hans Bengtsson