Astronet forum

Det tycker jag är en helt korrekt tolkning. Och det innebär att lejonparten av de nya variabler vi hittar i projektet kommer att vara SRB. Endast i det fall det går att urskilja en tydlig variation men utan klar signal om dominerande periodlängd(er) så ska vi klassa stjärnan som L. Sedan har förstås Sebastian Otero sista ordet i VSX men jag tror han har samma synsätt.

Mvh
Hans Bengtsson

En ny kandidat hittad (KAR115).
Verkar vara väldigt korta perioder och synnerligen oregelbunden också.
I den nedre bilden har jag lagt med ett utsnitt taget från mitten av den totala kurvan.
https://asas-sn.osu.edu/light_curves/8b ... 304a703af7" onclick="window.open(this.href);return false;

RA 01 57 12.547
DE +74 53 27.67

HGG255 skulle möjligtvis kunna vara en variabel med liten amplitud: Data.

Ingen känd variabel i VSX inom fem bågminuters radie.

Själv tycker jag det här är ett gränsfall och tvekar inför rapporteringen, då amplituden är liten.

/Gustav

Björn:

Spännande! Detta är förmodligen en ny kortperiodisk variabel som du upptäckt, den första i projektet. Den finns med i materialet för att Tycho-2 har angivit ett större färgindex än vad som motsvarar verkligheten. Stjärnan ligger på huvudserien och har spektrum G5.

Fördelningen av mätningar i magnitudled tyder på att den tillbringar mest tid nära maximum och minimum, medan den rätt snabbt avverkar mittfasen.

Periodanalys känns av akut intresse!

Mvh
Hans Bengtsson

Har kollat på KAR115 i Vstar (DC DFT): ingen entydig period, flera nästan lika starka signaler vid 11.6, 22.8, 10.2, 10.6. mfl perioder. Fasplotten ser rörig ut.

/Gustav

Det ligger en annan stjärna ungefär 16 bågsekunder norr om KAR115:
(bild frånAladin/Simbad)

Är det den närbelägna stjärnan som stökar till det? Pixlarna i ASAS-SN:s lågupplösta bilder är 8 bågsekunder, och "crowding" anges som en viktig felkälla i databasen.

/Gustav

Det ser annars ut som man kan förvänta sig av en stjärna med period under ett dygn eller så. Har du testat med så kort period? Spridningen kan knappast vara så stor, det ser ut som verkliga variationer. Ingen kompanjon som ibland kommer med och ibland inte?

Edit:
Medan jag skrev mitt inlägg hann du posta ett inlägg där just detta med kompanjonen kommer fram.

Mvh
Hans Bengtsson

Pixelskalan är som sagt 8 bågsekunder och bilderna anges ha en FWHM på omkring två pixlar alltså i praktiken avståndet till den närbelägna stjärnan, alltså kan man anta att stjärnorna ibland smälter ihop, ibland inte, därav hoppandet upp och ned i ljuskurvan.

Bildmaterialet i ASAS-SN är vidvinkligt, optiken är Nikon 400 mm kameraobjektiv.

/Gustav

Jag undersökte KAR115 med kortare perioder och fick napp! Elementen 2456682.75 + 0.156997 * E är det som visas i diagrammet. Det finns också en svagare sekundär period på 0.186236. Det är väldigt lätt att missa korta perioder då man måste träffa exakt rätt för att få utslag. Vad kan det vara för typ?

Enligt VSX FAQ är gränsen 17 bågsekunder för blandning av nära stjärnor för ASAS-SN, så grannen kanske påverkar lite grand. Som vi såg i fallet med den snabba röda dvärgen verkar dock mätningarna av de enskilda bilderna ske väldigt konsekvent.

Läge för en tidsserie av Tomas W.?

/Gustav

Vilken fin ny variabel!

Som Gustav påpekar, vore det inte dumt med en tidsserie från Dalarna. Gärna BVR och gärna ett par stycken.

Variabelklass? Min första tanke är att perioden kanske är den dubbla jämfört med den som Thomas K anger, och att det är en förmörkelsevariabel av typ EW (W UMa). Hos sådana finns ofta ingen eller obetydlig magnitudskillnad mellan primära och sekundära minima. Skulle stämma bra med spektraltypen G (om den nu är korrekt katalogiserad spektralt).

Vore intressant att se ett fasdiagram med dubbla perioden. Finns det någon liten liten tendens till att vartannat minimum är aningen djupare?

Mvh
Hans Bengtsson

Här är den med dubbla perioden:
/Gustav

Jag funderar på om KAR115 finns med i andra surveys. Den är med i Gaias första datasläpp men där hittar jag bara en medelmagnitud.

/Gustav

Med Vstar kan man söka upp objekt i APASS-katalogen och där finns KAR115 med. Man kan på goda grunder avskriva mitt tidigare förslag: variationerna syns också i APASS-data: Här en fasplott enligt Thomas tidigare element:
/Gustav

Kul att vi har hittat en lite mer 'udda' variabel.
Hur går vi vidare, ska jag rapportera in den med det vi vet just nu eller ska vi avvakta och se om vi kan få en bild-sekvens på den?
Om jag ska rapportera den nu, ska jag använda den perioden som Thomas tog fram?