En balkongrapport om vad som hänt sedan min förra balkongrapport.
9 augusti 2013:
R Ser, mag 7.5 (mira). Klassiker, upptäckt av Harding 1826. Bra att börja kvällen med. Utgår alltid från Corona Borealis i sökaren. Ungefär i max. I sökaren ser den ut att vara flera tiondelar starkare än i teleskopet. Samma fenomen brukar jag erfara med R Leo.
S Ser, mag 9.8 (mira). Snart i max. Den tar jag efter R Ser. Upptäcktes också av Harding (1828), det var en rätt tidig upptäckt om man jämför med t.ex. U Ori som inte hittades förrän 1885 trots att den är mycket ljusare än S Ser.
T CrB, mag 10.4 (rekurrent nova). Av ren självbevarelsedrift måste jag obsa denna när den ligger bra till från balkongen. Utbrott 1866 och 1946. Tänk om den skulle påbörja ett utbrott just ikväll och jag missar detta bara för att jag inte ids ta en titt? Vilket tar några sekunder. Men nähä den är som vanligt.
S CrB, mag 8.2 (mira). Förra maximet var rejält ljust, magnitud 6.6 eller något sådant. På väg mot nytt max, blir nog en magnitud svagare den här gången.
VV CrB, mag 10.0 (röd halvregelbunden). Nästan en magnitud ljusare än när jag såg den senast, sistlidna oktober. Tycks ha rätt ordentliga variationer, borde ta upp den mera regelbundet eftersom jag så ofta befinner mig i denna region av himlen. Inte många som följer stjärnan.
TT CrB, mag 11.4 (röd halvregelbunden). Nära R CrB. Värd att obsa för dess egen skull. Brydde mig inte om R denna gång eftersom jag hade dålig gränsmagnitud här och visste att R var alldeles för svag.
U Boo, mag 10.3 (röd halvregelbunden). Mycket sympatisk variabel med tydliga variationer. Går supersnabbt att hitta, utgår från Arcturus i sökaren. Får ta den relativt tidigt på kvällen innan den kommer för nära västhorisonten. Nu alldeles i max.
R Boo, mag 13.0 (mira). Favoritvariabel, såg den redan i mars 1969! Nu nära minimum, den brukar inte bli svagare än såhär.
V Boo, mag 8.5 (röd halvregelbunden). Nils Dunérs märkliga variabel som startade sin karriär som mira och senare blev halvregelbunden. Fast den har förstås egentligen varit halvregelbunden hela tiden men den var länge förklädd till mira.
NSV 20126, mag 9.2 (troligen konstant). Finns ingen större anledning att tro denna är variabel men den ligger i samma synfält som V Boo så den får hänga med på ett hörn.
RR Boo, mag 10.0 (mira). På väg neråt efter max. Jag borde observera den oftare, har inte sett den sedan hösten 2009.
Z Boo, mag 9.0 (mira). Fångade den nu i max. Upptäcktes av Wells 1898 på Harvard-plåtar (det var hon som också upptäckte bl.a. SS Cyg).
RR CrB, mag 7.8 (röd halvregelbunden). Tråkig men ligger på vägen till Y CrB och V CrB. Alltid nästan samma magnitud.
SW CrB, mag 8.0 (röd halvregelbunden). Se kommentaren för RR CrB.
Y CrB, mag 11.7 (röd halvregelbunden). Jätterolig med stora variationer. Blev rejält förvånad när jag i oktober 2012 plötsligt såg den kring magnitud 12, vid alla mina tidigare obsar hade den varit mycket ljusare. Finns några Tycho-2-magnituder för jfr-stjärnor kring magnitud 12 som ser knepiga ut och som jag skippat. Använder bara AAVSO-sekvensen.
V CrB, mag 10.4 (mira). Dunérs knallröda mira som ligger där tre stjärnbilder möts: Corona Borealis, Hercules och Bootes. På väg uppåt efter minimum. Trots färgen tycker jag den är hyggligt enkel att skatta, bra jfr-stjärnor.
X CrB, mag 11.4 (mira). På väg mot minimum. Upptäckt av Fleming 1906, på Harvard-plåtar.
WY Boo, mag 10.9 (röd halvregelbunden). Inte särskilt många som följer denna. För egen del gjorde jag en obs 2009 och en obs 2011. Lär ha en period kring 120 dygn.
Z CrB, mag 12.8 (mira). Snabbt på väg uppåt i diagrammet. Man hittar den enkelt och lätt med Iota CrB som utgångspunkt, alternativt kan man gå från R CrB-området.
RU Her, mag 12.6 (mira). Har en fascinerande form på ljuskurvan. Inte bara en platå på uppstigande delen utan en puckel, den har nu tillfälligt falnat en aning trots att den är på väg uppåt efter ett minimum.
SX Her, mag 8.5 (gul halvregelbunden). Lite för små och svårbestämbara variationer för min smak, men jag tar den samtidigt med RU Her.
DO Her, mag 11.0 (mira). På väg uppåt mot max. En av Hoffmeisters alla upptäckter, offentliggjord 1935 i en artikel tillsammans med 161 andra nya variabler. Han var produktiv, Hoffmeister!
U Her, mag 11.7 (mira). En sävlig mira som nu påbörjat ett minimum som säkert kommer att bli långt och utdraget.
R Her, mag 9.8 (mira). Den först upptäckta miran i Hercules ligger nu i max. Det var förresten i samband med framställandet av Bonner Durchmusterung som R Her upptäcktes av Argelander-teamet (1855).
AS Her, mag 11.2 (mira). En rätt ljus men relativt sent upptäckt mira (Ross, 1927) som nu går mot max.
S Boo, mag 13.0 (mira). Klassiker, inte långt från Karlavagnen, nu strax efter minimum. En vacker dubbelstjärna med två lika ljusa komponenter finns strax intill.
14 augusti 2013:
Nu nåddes jag via Gustavs inlägg på Astronet om den stora sensationella nyheten: en jätteljus nova i Delphinus! Och själv hade jag en semestervecka, var inte hemma, hade ingen kikare ... Det jag gjorde var att via mobilen skicka korta sms och mejl, med hänvisning till Astronet, till en del personer som borde vara intresserade och som jag råkade ha inprogrammerade. Åtminstone fick Johan Warell veta nyheten på det sättet, och det kändes bra!
Nästa obskväll blev 18 augusti 2013:
N Del 2013, mag 4.9 (nova). Mycket Sc-moln i början av kvällen. Men jag visste det skulle klarna upp, tog 12x80 fältkikare plus en 99-kronors minikikare (av det berömda märket Clas Ohlson) och traskade mot min gamla obs-kulle som jag använde tidigt 90-tal. På vägen dit såg jag en lucka mellan molnen och fick säkrat en snabbtitt som gav magnitud 5.0 för novan. Men det var ett mycket preliminärt värde. Framme på obskullen några minuter senare fanns det åter moln i området. Jag fick vänta ca 20 minuter innan molnen drog bort och jag i lugn och ro kunde skatta novan till 4.9, då var klockan 20:24 UT.
Väl hemma en stund senare tog jag ut teleskopet på balkongen. Hade egentligen inte planerat att göra detta, men det gick förstås inte att låta bli efter den inspiration som synen av novan hade gett. Höll ett för mig ovanligt högt tempo (troligen en effekt av novan!) med en obs varannan minut istället för mitt sedvanliga tempo en obs var tredje minut:
U Boo, mag 10.8 (röd halvregelbunden). Nu på väg neråt.
T CrB, mag 10.4 (rekurrent nova). Nähä.
S CrB, mag 7.9 (mira). Något ljusare än senast.
RR CrB, mag 7.7 (röd halvregelbunden). Pliktskyldigast.
SW CrB, mag 8.1 (röd halvregelbunden). Pliktskyldigast.
Y CrB, mag 11.8 (röd halvregelbunden). Fortfarande svag.
V CrB, mag 10.2 (mira). Lite ljusare, som förväntat.
R Ser, mag 7.6 (mira). Ungefär som senast.
S Ser, mag 9.2 (mira). Tydligt ljusare. Nära max.
S Boo, mag 12.4 (mira). Fortfarande svag men tydligt på väg uppåt.
R Boo, mag 12.5 (mira). Också på väg uppåt.
V Boo, mag 8.5 (röd halvregelbunden). Som senast.
NSV 20126, mag 9.1 (troligen konstant). No comments.
S UMa, mag 12.3 (mira). Klassiker nära minimum.
T UMa, mag 12.7 (mira). Ungefär i minimum. Man får hålla tungan rätt i mun när man obsar T UMa när den är så svag, använder då alltid kartan för att bli säker på identifikationen. När jag blir mera erfaren som variabelobservatör kommer jag nog att klara mig kartlös även för denna stjärna!
RS UMa, mag 13.5 (mira). På väg neråt, men gränsmagnituden var bra åt nordväst och jag hade inga problem att se stjärnan.
Y UMa, mag 8.8 (röd halvregelbunden). Superlätt att hitta men varierar inte särskilt mycket.
Z UMa, mag 8.3 (röd halvregelbunden). En verklig favoritvariabel för många amatörastronomer. Snart i minimum.
RU Her, mag 12.8 (mira). Ytterligare något svagare än senast, trots att den redan passerat minimum.
TT CrB, mag 11.8 (röd halvregelbunden). Nu tydligt svagare än den 9 augusti. Brydde mig inte om R CrB, hade även nu rätt dålig gränsmagnitud i området.
22 augusti 2013:
N Del 2013, mag 5.8 (nova). Nästan en magnitud svagare än senast. Med 12x80 från obskullen.
U Boo, mag 10.8 (röd halvregelbunden). Samma magnitud som senast men är väl egentligen på väg neråt.
T CrB, mag 10.3 (rekurrent nova). Nähä.
S CrB, mag 7.8 (mira). Ungefär i max.
RR CrB, mag 7.5 (röd halvregelbunden). Verkade lite ljusare än vanligt men det kan ligga inom felmarginalerna.
SW CrB, mag 7.9 (röd halvregelbunden). Inga sensationer här inte.
Y CrB, mag 12.0 (röd halvregelbunden). Fortfarande vid minimum.
V CrB, mag 10.1 (mira). Fortsätter stiga.
S Boo, mag 12.2 (mira). Har klart och tydligt lämnat minimum.
S UMa, mag 12.3 (mira). Nära minimum.
T UMa, mag 13.0 (mira). Också nära minimum, precis som grannen S UMa.
V Boo, mag 8.5 (röd halvregelbunden). Ändras inte mycket just nu.
NSV 20126, mag 9.2 (troligen konstant). Inga kommentarer.
R Ser, mag 7.5 (mira). Vid max.
S Ser, mag 9.0 (mira). Också ungefär i max.
Z UMa, mag 8.3 (röd halvregelbunden). Som förra gången.
Y UMa, mag 9.0 (röd halvregelbunden). Svårt att se några variationer hos denna stjärna, men den är rätt ny på mitt program så det kommer kanske.
R UMa, mag 10.9 (mira). På väg mot minimum. Krångligt och nordligt läge alldeles över hustaken men under balkongtaket i nordväst.
RU Her, mag 12.5 (mira). Nu är den nog äntligen på väg att stiga på allvar?
SX Her, mag 8.6 (gul halvregelbunden). Små variationer.
U Her, mag 11.6 (mira). I minimum, ungefär som tidigare.
R Her, mag 9.7 (mira). Ligger i max.
AS Her, mag 10.2 (mira). Närmar sig max med stormsteg.
S Her, mag 13.3 (mira). I minimum. Den brukar inte bli svagare än såhär.
UV Her, mag 12.2 (mira). Färdas neråt i kurvan.
W Her, mag 8.6 (mira). Hade i förväg ingen aning om vilken fas denna mira skulle befinna sig i, och blev lite överraskad över att den var så ljus. Uppenbarligen nära max. Skillnaden mellan en variabelobservatör och övrig amatörastronom är förresten att för övriga amatörastronomer är W Her en variabel som ligger nära M13. För variabilisten är M13 en stjärnhop som ligger nära W Her.
UU Her, mag 8.9 (gul halvregelbunden). Lite väl små variationer för att lämpa sig för visuellt observerande, men den ligger på min väg till W Her.
GN Her, mag 10.0 (röd oregelbunden). Nästan bara jag som observerar denna stjärna i närheten av W Her? Nästan en magnitud svagare nu än när jag såg den förra hösten.
RT Oph, mag <13.6 (mira). En chansning som inte gick hem. Bra gränsmagnitud, ca 14.0, men ingen skymt av RT Oph. När jag nu tjuvkikar på AAVSO:s kurva ser jag att den nog ligger kring 15.5 eller så ...
23 augusti 2013:
N Del 2013, mag 5.8 (nova). Ser ingen förändring sedan igår. Från obskullen med 12x80 kikare.
TT CrB, mag 12.1 (röd halvregelbunden). Har falnat betänkligt.
R CrB, mag <13.4 (prototypstjärna). Inget egentligt hopp om att se den men gjorde i alla fall ett försök.
T CrB, mag 10.3 (rekurrent nova). Nähä igen.
FR Her, mag 12.3 (mira?). Spännande variabel som borde observeras oftare, mycket oftare! Typen är osäker. AAVSO har bara totalt 10 obsar, alla mellan magnitud 11.1 och (vid detta tillfälle) 12.3. De 3 AAVSO-obsar som inte är mina utfördes sommaren 1953 när jag var några månader gammal.
AL Her, mag <12.4 (mira). En fin mira som ingen annan tycks observera numera. Den här gången såg jag den tyvärr inte.
GQ Her, mag 10.9 (röd halvregelbunden). Finns bara mina obsar i hela AAVSO-databasen. Detta trots att den har rätt tydliga variationer som lätt kan följas.
BF Her, mag 12.5 (röd halvregelbunden). Stora fina variationer men under senare år bortglömd inom AAVSO.
VY Her, mag <13.3 (mira). Chansning, ingen skymt av stjärnan. Inte så konstigt när jag nu i efterhand kollar med AAVSO, magnituden är kring 15. Ligger i ett fantastiskt synfält med egendomligt regelbundna stjärnmönster. Två motstående halvcirklar som för tankarna till Corona Borealis. För att visa vad jag menar så lägger jag in en liten kartbild i slutet av detta inlägg.
BG Her, mag <12.6 (mira). Såg ingenting på positionen.
X CrB, mag 12.2 (mira). Går mot minimum.
RS CrB, mag 8.3 (röd halvregelbunden). Rätt små variationer.
Z CrB, mag 10.8 (mira). Snabbt på väg uppåt mot max.
RT Boo, mag 10.6 (mira). Ligger i ett långt platt max enligt AAVSO:s kurva.
W Lyr, mag 8.8 (mira). Favorit som falnar.
PT Her, mag 12.5 (röd halvregelbunden). En variabel som ingen annan i AAVSO observerat under senare år. Variationerna är rätt små men går att detektera visuellt.
T Her, mag 9.3 (mira). Blir nu allt svagare efter ett fint ljust max som jag inte följde eftersom stjärnan mitt i sommaren inte kan ses från min balkong.
IX Lyr, mag 12.3 (mira). En av de 50 bortglömda mirorna. Tyckte det var kul att göra en visuell obs.
LT Lyr, mag <12.4 (mira?). Borde observeras oftare, typen är osäker. Har sett stjärnan en gång (18 september 2009) men inte nu. Dock rätt skral gränsmagnitud.
RX Lyr, mag 12.0 (mira). Tjusig mira som snart ligger i max.
Z Lyr, mag 11.4 (mira). På väg neråt.
N Del 2013, mag 5.8 (nova). Även om jag hade skattat novan några timmar tidigare så gjorde jag nu en ny obs, det gick bra med 12x80 när jag lutade mig över balkongräcket. Samma resultat, magnitud 5.8.
DE Her, mag 10.0 (gul halvregelbunden). Hercules myllrar av intressanta variabler som väldigt få människor på klotet följer. Detta är en sådan. Den var nu ljusare än jag tidigare sett den. Hade inga tillräckligt ljusa jfr-stjärnor med magnituder på kartan, så jag gjorde en stegvärdering (A-2-v-2-B) vilket resulterade i magnitud 10.0, eftersom A enligt Tycho-2 visade sig ha magnitud 9.8 och B hade magnitud 10.1.
DF Her, mag <12.1 (mira). Uuuh vilken dålig gränsmagnitud, jag såg med stort besvär magnitud 12.1. Tyckte mig ana även DF Her men den försvann bak cirrus (?) så det fick efter lite tvekan bli en negativ obs.
CZ Her, mag 11.4 (mira). I likhet med IX Lyr (se ovan) en av de 50 bortglömda mirorna. Jag ser nu att jag nog hamnade lite väl ljussvagt med obsen. Får väl skylla på den rätt dåliga himlen i området eller på något annat.
AZ Her, mag 11.5 (mira). Trevlig mira i början av ett max.
BF Cyg, mag 10.3 (symbiotisk). Så hade äntligen Cygnus börjat dyka upp med min balkong som utgångspunkt. BF Cyg var nu något svagare än när jag lämnade den åt sitt öde i januari.
AV Cyg, mag 10.2 (gul halvregelbunden). Lättobserverad variabel nära BF Cyg. Ligger nu i max.
DV Cyg, mag 12.7 (röd halvregelbunden). Denna stjärna sägs i GCVS vara en mira men är i själva verket halvregelbunden. Strax intill BF och AV Cyg. Syntes utan problem, gränsmagnituden var nu plötsligt riktigt god, ner mot magnitud 14 trots månsken. Alltid lika spännande att kolla DV Cyg, man vet aldrig om man ska se den eller inte.
Chi Cyg, mag 9.2 (mira). Naturlig avslutning blev Chi Cygni, på väg mot minimum. För mig startar Chi Cygni-säsongen nu!
m v h
Hans Bengtsson

- VY Her. Från AAVSO.
- vyher.png (28.82 KiB) Viewed 5229 times