C/1995 O1 Hale-Bopp - Anders Källberg

[Yquem]

Ny bild i galleriet
Objekt: C/1995 O1 Hale-Bopp
Exponering: c:a 30s
Fotograf: Anders Källberg
Teleskop: Olympus 100mm f/2.8
Kamera: Olympus OM-2
Kommentar: Ett besök i nostalgihörnan. Ni som var med då, minns kometen Hale-Bopp som på våren 1997 var helt magnifik. Jag skulle säga att det kan dröja mycket länge innan en så stark komet kommer till oss igen.
Med en hel del möda fick jag en äldre filmskanner att funka, så jag skannade in en del av mina bilder från april 1997. Det var faktiskt Hale-Bopp som tände mitt intresse för astrofoto och jag byggde då den enkla vridare (barndoor follower) som jag fortfarande, om än något modifierad, använder. På den tiden var det förstås analog film som gällde. Filmen jag använde var Fujicolor G-800. Ifall den pressades något vid framkallningen minns jag inte. En orsak till att jag skannade bilderna var att se vad man skulle kunna åstadkomma med den digitala bildbehandlingen möjligheter. Jag måste säga att redan då jag såg den obehandlade bilden häpnade jag över hur fin den var. Efter bildbehandlingen blev den sedan alldeles utmärkt, tycker jag. Stjärnorna är inte riktigt runda, men ändå rätt bra med tanke på att jag använde en handdriven vridare. Jag har inte hittat mina anteckningar från tillfället, men med hjälp av SkyMap Pro, har jag kunnat fastlägga när bilden är tagen.
Stjärnhopen till vänster om kometen är M34.
Jag lägger upp den obehandlade bilden i en kommentar för jämförelse. Man fascineras ju av hur långt vi har kommit med tekniken sedan 1997.


Klicka for att se stor version av bilden

[Yquem]

Den oprocessade bilden, som den såg ut från skannern. Den som önskar, får gärna ge sig på den och åstadkomma något annat än min processade version.

[kribba]

Grym bild med tanke på tidpunkten. Blå sidosvansen påminner
om en del Neowise bilder från i sommras!

[Luk]

Fantastiskt kul att se! Hale-Bopp var även för mig det som tände intresset för astronomi, jag var ute vart enda klar kväll under tiden den var synlig och det var många kvällar vill jag minnas. Väldigt fin bild, tack för att du delar med dig! Är den hårt beskuren ?

[Yquem]

Grym bild med tanke på tidpunkten. Blå sidosvansen påminner
om en del Neowise bilder från i sommras!

Tack! Jo, Neowise var ju också ordentligt ljusstark, men den var mycket svårare att se mot den ljusa sommarhimlen. Jag lyckades bara få fram en antydan till jonsvansen.
/Anders

[Yquem]

Fantastiskt kul att se! Hale-Bopp var även för mig det som tände intresset för astronomi, jag var ute vart enda klar kväll under tiden den var synlig och det var många kvällar vill jag minnas. Väldigt fin bild, tack för att du delar med dig! Är den hårt beskuren ?

Tack för fina ord!
Ja, det var en härlig tid. Jag brukade stå på gatan utanför vårt hus och titta, och påpeka för alla som råkade gå förbi att de inte skulle missa kometen.
Nej, den är inte alls beskuren.
/Anders

[Hans Bengtsson]

Kometnostalgi är ett väldigt speciellt ämne som hos gamla astronomirävar brukar trigga igång skrivklådan å det vådligaste. Jag ska nöja mig med en kronologisk lista över de fem finaste.

C/1969 Y1 (Bennett). Min första komet. 24 april 1970 antecknade jag i loggboken: ”Underbart objekt”. I övrigt hade loggboken endast plats för variabla stjärnor. Bennett var en klassiskt vacker komet, lätt synlig för blotta ögat. Jag använde även en 4.5-tums reflektor.

C/1975 V1 (West). Var värnpliktig i Kallinge, på nattpass och väntade på att kometen skulle stiga upp. Tyvärr visade sig precis där, på en i övrigt klar himmel, ett område med cirrusmoln. Inte bra! Det tog en stund innan jag förstod att cirrusen i själva verket var kometsvansen.

C/1996 B2 (Hyakutake). Just hemkommen från jobbet såg jag, mellan gatlyktorna, ett långt och smalt streck på himlen. Snabbt upp till obsplatsen ett par hundra meter bort, och visst, det var verkligen denna enastående komet med en svans så lång att den aldrig tycktes ta slut.

C1995 O1 (Hale-Bopp). En tidig morgon utanför jobbet tittade jag upp mot himlen och tänkte att där någonstans bör den nya kometen ligga. Och där fanns den ju, ljusstark och fin, det hade jag inte förutsett. Senare hängde den ju på himlen under lång tid. Nästan så man blev lite blasé. I teleskopet var kärnpartiet märkligt att skåda, koncentriska ringar, spiralformer!

17P/Holmes. Denna gamla välkända komet fick ett utbrott i oktober 2007. Och inte vilket utbrott som helst. På några timmar ljusnade den från magnitud 17 till magnitud 3. Blev en ny ”stjärna” i Perseus. Ingen svans, såg mest ut som en uppgraderad version av M13 i Hercules.

Bäst av alla? Hyakutake!

Mvh
Hans Bengtsson

[Yquem]

Kometnostalgi är ett väldigt speciellt ämne som hos gamla astronomirävar brukar trigga igång skrivklådan å det vådligaste. Jag ska nöja mig med en kronologisk lista över de fem finaste.
...
Mvh
Hans Bengtsson

Tack för den exposén, Hans!
West minns jag att försökte se med blotta ögat en sen eftermiddag i Stockholm, men hittade den inte. Kanske för att jag var ovan, eller för att jag försökte se den för tidigt på kvällen. Sedan gav jag upp försöken med den.
Hyakutake fick jag aldrig något vidare intryck av. Får åter skylla på ovana, men jag tog ju igen det med råge med Hale-Bopp. Och på den vägen är det... Kometer är fortfarande det jag fotar mest.
/Anders

[Robert]

http://astronet.se/view_image.php?id=117" onclick="window.open(this.href);return false;




Var länga sedan jag gjorde den. Får prova om jan bättrer sen. Din var väldigt fin.

/Robert

[Yquem]

Var länga sedan jag gjorde den. Får prova om jan bättrer sen. Din var väldigt fin.

/Robert

Kul att se. Den verkar ju faktiskt vara tagen bara på några minuter när samtidigt som min! :-)
Vad som är lite svårt med bildbehandlingen, tycker jag, är att bestämma vilken färgtemperatur man ska ha. Din, och mitt original, är ju båda betydligt varmare, vilket är lite trevligare att titta på. Frågan är vilken färg svansen egentligen hade, betraktad med blotta ögat. Troligen lite närmare din bild än min processade.
/Anders