Merkurius - Johan Warell

[jwarell]

Ny bild i galleriet
Objekt: Merkurius
Exponering:
Fotograf: Johan Warell
Teleskop: 25 cm f/5 Newton
Kamera: ASI 224MC
Kommentar: Merkurius fotad under tre dagar, 21, 26 och 28 maj. Seeingen var vid samtliga tillfällen mycket dålig, 1-2/10. 500-1000 frames av ca 20 000 stackade (125 fps 4 ms), omsampling 2x och wavelets i Registax. Med god vilja kan i nedre högra kvadranten en ljus fläck skymtas som roterar närmare randen för varje dag, strålkratern Kuiper. På övre södra halvklotet något längre in på skivan kan möjligen också ett ljust albedoområde kring kratern Praxiteles skymtas.


Klicka for att se stor version av bilden

[magnahrl]

Magnus A.

[kribba]

Snyggt o se så mycket på denna lilla planet

[DHEB]

Jättefin fångad, Johan. Jag ska försöka se den visuellt ikväll från en sjöstrand.

[Peter R]

Otroligt fint resultat, grattis
Under veckan växte Merkurius från pytte 6 till 7 bågsekunder och det är en bedrift att lyckas fånga så tydliga albedoregioner på en så liten planet och som dessutom är svår att hitta så relativt nära solen.
Den 26:e tog jag också några bilder på Merkurius men i förrgår letade jag i över en timma utan att lyckas få syn på den lilla planeten.

/*Peter R

[Torbjörn]

Det var en riktigt fin serie bilder av Merkurius

/Torbjörn

[jwarell]

Tack! Tydligast är hur ljusstyrkefördelningen på skivan förändras med fasvinkeln, med en ljsuare rand när fasen blir mindre. Man kan nog ana lite albedovariationer också, och kanske Kuiper.

Tyvärr är S/N alldeles för låg för att man med säkerhet ska kunna avgöra om några verkliga detaljer har registrerats. Problemet vid waveletfiltreringen är att det optimala filtrets spatiala förstärkningsskala ligger någonstans mellan pixelskalan och diffraktionsgränsen (0,2-0,5"), varför det är stor risk att förstärkta detaljer är bogus. Det behövs alltså mycket bättre seeing och fler stackade bilder för att det ska bli trovärdigt.

Men det var lärorikt detta. Merkurius har väldigt låg kontrast på video, till skillnad mot vad man tycker när man ser planeten visuellt. Det sista försöket den 28:e var det nästan omöjligt att hitta planeten. Den var inte synlig i sökaren, men vid andra försöket råkade jag få in den i teleskopets synfält, av ren tur. Därefter kunde jag ana den i sökaren (9x50 mm), på gränsen till synlighet och förstås extremt liten. Magnituden var då 0,0.

Två dygn tidigare, den 26:e, var magnituden -0,2 och det var inte svårt att se den direkt i sökaren. Förhållandena var jämförbara, mycket god transparens och klarblå himmel. Så en bra polinställning är ett måste om man vil hitta Merkurius när fasen är under 50%. Jag utgick vid samtliga tillfällen från Venus genom offset i RA och dek.

Johan