Summering av säsongen 2013-2014

[Robert]

Det är dags att summera den gånga säsongen.

Här är länken till förra årets tråd: http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?f=3&t=7508

2012 http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?f=3&t=6324
2007 : http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?f=3&t=572

[Robert]

Guldet blev sill sand....

Det började riktigt bra med ett brev från Astrophysics om att jag var på tur för att köpa ett av mina drömteleskop AP130GT.
JAg köpte den och fick leverans i slutet av augusti. Tittade en del viesuellt i början innaj ga fick lite försenade adaptrar från QSI.

MEd field flattnern blev det riktigt fin och plant synfält med min CCD kamera så jag är jättenöjd med den.

Dock blev det väldigt lite fotograferat med den.

Småbarn varav en extra instensiv (minst sagt) 5 åring gjorde att jag inte hade ork eller tid till så många kvällars nätters fotografering.
Att ta ut alla saker när barnen till slut har somnat runt 11 tiden gör att man inte orkar det så ofta... I framtiden blir det förhoppningsvis lättare med ett observatorium.

Blev inte så många bilder eller fotometriska analyser. Orken/motivationen att sitta länge med VPHOT tröt när sonen tog mycket energi. Jag har en hel del obehandlade bilddata. Både fotometriskt och vanligt foto som jag inte har tittat på ännu.

Men de få gånger jag har varit ute har det varit kul och trevligt. Ser fram emot nästa säsong.

Visuellt så har jag tittat en del med barnen hemma och många gånger i Alingsås astronomiklubbs observatorium. Var kul att se den hypade kometen innan den dog.

[Cassini]

Årets säsong har på allvar fått mig att fundera på att börja med fågelskådning istället.

[Timaoes]

Ah, dags att summera. Kul. Trots en genomusel vintersäsong tycker jag mig landa på plus. Säsongen började i mitten av augusti 2013 med Nova Delphi. Sen dess har jag obsat 170 nya djuprymdsobjekt, sju nya kometer, och massor av månformationer. Alla obsarna är dessutom åtföljda av skisser. Totalt 46 kvällar har jag varit ute kortare eller längre stunder.

Jag tycker mig också ha lärt mig en hel del som observatör. Jag började obsa kometer förra våren, och intresset höll i sig under hösten. Denna våren har det emellertid varit sämre beställt med saken, mest på grund av brist på tillräckligt ljusstarka kometer. Men kometer är helt klart något jag kommer att fortsätta med. Jag gillar jakten och hur den ändrar skepnad från kväll till kväll.

Månen började jag obsa för att följa upp Bertil Berggrens månprojekt, vilket jag skrivit om på bloggen, men fastnade lite otippat rejält. För någon som gillar att teckna vid okularet är månen förstås en outtömlig resurs. Rent tekniskt är det det en helt annan sorts utmaning än de suddar jag är van att teckna av. Dessutom visade sig månen vara ett riktigt spännande objekt, detta förutsatt att man har en bra månatlas till hands.

En anledning till att det blivit så många DSO:er är ett H400-projekt som jag också påbörjat under våren. Under tidigare år har jag omedvetet bockat av en hel del objekt från listan, men nu har jag försökt fylla i alla luckorna med själva listan i hand (eller O'Mearas version av den).

/Johan

[Frazze]

Min säsong har uteblivit kan man säga.
Lyckades knäppa en bild med nya kameran och sedan insåg jag att jag var tvungen att skicka den till SX för rengöring av ccd:n.
Skickade den i mitten på november och fick tillbaka den i mitten på februari. Då hade den gått sönder i transporten så jag skickade tillbaka den igen för reparation och där är den ännu.

Så på ett sätt är jag rätt glad över att vädret varit skit.




/Daniel

[Hans Bengtsson]

Min observationella aktivitet har (surprise surprise) mest bestått i visuella skattningar av variabler. Ambitionen är att göra på ett ungefär 1000 sådana per år, det känns för mig som en lagom nivå. En timme på balkongen då och då när andan faller på.

När jag summerar perioden augusti 2013 - maj 2014 (nåja, några dygn återstår) så hamnar det på 1010 observationer, dvs helt i enlighet med det uppsatta målet. Som helhet känns det som om vädret varit normalsnällt mot oss amatörastronomer, även om januari och februari lämnade en del i övrigt att önska.

De olika månaderna har för mig varit produktiva i följande rangordning: aug, nov, sep, okt, maj, mar, apr, dec, jan, feb.

Några instrumentella problem har inte funnits. Min sladdlösa 20 cm Newton fungerar exemplariskt år ut och år in och behöver aldrig kollimeras eller åtgärdas på något sätt. Samma gränsmagnituder nu som när teleskopet köptes.

M v h
Hans Bengtsson

[skafar65]

Hej på er!

Min säsong har nog också varit ganska normal dvs. usel ur astrofotografens synpunkt! Kikar jag historiskt tillbaka så är det mycket jämmer och elände då det gäller vädret och säsongen som gått har varken varit bättre eller sämre! Oftast börjar det ju rätt bra i augusti, september som jag ser som säsongernas höjdpunkt. I år höll det i sig ganska bra in i november och till och med en bit in i december. Sen vände det ordentligt och som t.ex. Hans nämner så var ju januari och februari något av det värsta på många år! I princip molnigt i två månader här nere i Skåne! Men den perioden i sig brukar uppkomma varje år men kanske lite tidigare? Fem bilder blev det som jag la upp på min egen hemsida som jag själv tyckte höll måttet:

http://www.skafar.com/Skafars_Universe_ ... unter)=175
http://www.skafar.com/Skafars_Universe_ ... unter)=176
http://www.skafar.com/Skafars_Universe_ ... unter)=180
http://www.skafar.com/Skafars_Universe_ ... unter)=181
http://www.skafar.com/Skafars_Universe_ ... unter)=182

Alla tagna med Celestron 925HD och SBIG 8300m på 10Micron monteringen. En utrustning som jag trivs bra med och som troligtvis blir min sista. Och då undrar man kanske varför jag skriver så. Jo samtidigt med denna ganska positiva summering av säsongen så har det smugit in sig en känsla av att jag nog är ganska "klar" med mitt kapittel i den Svenska amatörastronomin. Jag har haft mina "guldår", framför allt i början då jag var en av de fösta som började publicera bilder tagna med CCD kamera från Sverige. Tekniken har utvecklats något enormt sedan dess och 100 tusentals kronor har plöjts ner i denna fantastiskt roliga hobby! Men nu när man då står där med "drömutrustningen" och inte känner att man kan utvecklas mer då infinner sig ett vacuum som är svårt att beskriva. Visst det är kul att gå ut och starta upp sakerna där ute men man blir mer och mer kräsen då det gäller förhållandena. Det ska vara en perfekt natt för att man ska tycka att det ska vara lönt. Minst 8 timmar ska det också vara, gärna under flera nätter. Bilder med någon timmas exponering publiceras i parti och minut och när killarna med sina remotobs sen publicerar sina 48 timmars bilder känns det som en fis i rymden!

Andra hobbys är även på väg att ta över. Jag älskar mitt saltvattensakvarium och ägnar redan nu fler timmar åt detta på en dag en vad jag gjort på astronomin den senaste månaden. Akvariet är helt oberoende av vädret och en fröjd för ögat vilket ju även astronomihobbyn kan vara. En bild från akvariet visar nog på vad jag menar: https://www.dropbox.com/sc/jmext0xutc80 ... gfmSo1QXua

Så med denna tveeggade säsongssummering önskar jag er en skön sommar och så får vi se om vi ses här på astronet nästa säsong!

Med vänlig hälsning //Micke

[stoffe]

Hej

Vilket fint akvarium du har Skafar! Jag hade oxå ett akvarium men med sötvatten i och det sålde jag till förmån för astronomiprylar Du får börja planetfota helt enkelt, där kan ett par minuters exponering bli en helt fantastisk bild, om man har tur med seeingen förstås

För min egen del är inte säsongen slut ännu då jag fortsätter med både visuella och fotografiska observationer av Mars, Jupiter och Saturnus och Merkurius. Själv har jag haft en hel del trassel med utrustningen. Allt från för långsamma USB2.0 portar på teleskopdatorn för att min ASI120MM planetkamera ska orka leverera full frame rate till klämd optik i min fotonewton GSO 8" f/4 till slutarbyte i min systemkamera, brända Molexkontakter osv.

Hans Bengtsson, jag har mycket svårt att tro att ett Newton teleskop inte behöver kollimeras om efter så lång tid som ett par år. Själv behöver jag kollimera om både mitt Cave Astrola Deluxe B och mitt GSO TS teleskop ofta, ett par gånger per säsong. Ja Cave-teleskopet kollimerar jag nästan varje gång jag använder det eftersom jag håller på med planetfoto. Vid en pirflip så är det deffinitivt omkollimering som gäller för min del. Har du gjort en stjärnkollimering någon gång? Om så är fallet att den behåller perfekt kollimering är det bara att gratulera till ett fynd!

[Hans Bengtsson]

Hej Stoffe!
Jag lovar, jag har aldrig rört kollimeringen under de år jag haft teleskopet. Det var mycket välkollimerat när jag köpte det (obetydligt begagnat) och ingenting har ändrats i strålgången sedan dess så långt jag kan bedöma. De första åren tog jag en titt med kollimeringsokular då och då för att se att allt var OK men det har jag slutat med.

Den parameter jag löpande följer, det blir ju så när man observerar variabler, är gränsmagnituden. Och faktum är att den allra bästa gränsmagnituden, 14.5, har jag haft på senare tid. Det är minst lika bra, faktiskt något bättre, än vad man skulle förvänta sig med 20 cm f/5 från en starkt ljusförorenad balkong i Göteborg. Man kan tycka att spegelns reflektivitet med åren borde försämras men jag har inte märkt något sådant. Och när seeingen är god, och balkongdörren är stängd, så är stjärnorna små skarpa nålstick.

M v h
Hans Bengtsson

[Timaoes]

Hans kollimering (eller brist därpå) är ju lite av en följetång här på Astronet :-). Själv kollimerar jag min stora tub (16") vid varje observationen, medan den lilla tuben (10") klarar sig med en handpåläggning någon gång i halvåret. För min del är det en fråga om logistik. Kan man bara flytta in och ut teleskopet utan att stöta till det så rubbas inte kollimeringen. Själv rullar jag ut teleskopen på hjul och över vår tvättbrädeliknande altan, vilket är långtifrån optimalt. Trots detta brukar den lilla tuben (en SkyWatcher-dob) hålla kollimeringen. Även den stora klarar detta de flesta gånger, men då och då behövs en smärre justering på kollimeringsskruvarna.

/Johan

[Hans Bengtsson]

Det är precis som Johan skriver: om man kan flytta teleskopet så att det inte utsätts för stötar så ändras inte kollimeringen. Och min nuvarande Newton har aldrig utsatts för den endaste lilla stöt. Jag bär tuben varsamt ca 3 meter inifrån och ut på balkongen och placerar den i den filtklädda tubhållaren. Absolut ingenting borde teoretiskt kunna hända med de optiska elementens inbördes lägen under denna process - och det gör det inte heller.

M v h
Hans Bengtsson

[hansg]

kollimering beror nog lite på vad man observerar, vid visuella o fotografiska obsar av Planeterna har jag då märkt att det är oerhört viktigt med exakt kollimering för att uppfatta de små svaga formationerna, minsta avvikelse försämrar direkt. däremot är det inte alls lika viktig vid variabelobsar kan faktiskt va en fördel om stjärnorna inte är knivskarpa man går ju gärna en bit ur fokus både vid visuella och fotometriska obsar för att få bättre mätvärden.

Säsongen i övrigt är ur väder hänseende det bedrövligaste jag upplevt, men nu är den roliga perioden här med obsar i värme och fulltdagsljus, Solen,Månen, Merkurius, Venus och Jupiter väntar där ute på oss alla

[Hans Bengtsson]

Jag tycker att HG träffar huvet på spiken (kanske i hans egenskap av f.d. verkstadschef, se annan tråd, det var förresten en extremt bra kommentar till Linda).

Det är ju så att olika typer av observationer kräver olika saker rent instrumentellt. För den som vill urskilja pyttesmå detaljer på Mars är förstås helt perfekt kollimering väsentlig. Men om man som jag vill observera variabler har det närmast försumbar betydelse ifall kollimeringen är god eller helt perfekt. Säg att jag förlorar 0.1 magnituder - det blir en nackdel kanske 1 gång av 1000. Ifall jag skulle kollimera i samband med varje obspass skulle detta kanske ta 5 minuter, vilket skulle innebära att jag missar 2 obsar per obspass. Så det blir för mig ett enkelt val. Om jag istället sysslat med planetdetaljer skulle jag förstås tänkt annorlunda.

Alltså: alla astronomiska instrument ska vara välkollimerade för att leverera enligt önskemål, men det finns åtskilliga områden inom den observationella astronomin där skillnaden mellan god och perfekt kollimering saknar praktisk betydelse.

Förresten ser man ganska ofta att detta med kollimering anges som en nackdel hos Newton-teleskop. Jag ser det precis tvärtom. Newton är enkla att kollimera jämfört med de flesta andra typer, och hela den biten är därför ett plus i kanten för Newton.

M v h
Hans Bengtsson

[skafar65]

Hej.

Jag föreslår att kollimeringsdiskussionen flyttas in i en ny tråd! Denna tråd som egentligen handlade om säsongen 2013-2014 är något som brukar vara rätt kul att följa och kika tillbaka på men den har just nu drunknat i något annat!

Med vänlig hälsning //Micke

[Peter R]

Hej,

Denna säsong har varit en av de mest intensiva, spännande och utmanande någonsin tack vare vårt Jupiterprojekt som nu är inne på sin 6:e månad, 3 har varit fotografering och resten enbart bildbehandling med många nya problem att lösa.
Nu återstår det bara en liten slutputsning innan vi kan presentera våra resultat.

Annars har säsongen mest präglats av både Mars och Saturnus där förväntningarna på förhand var väldigt lågt ställda på grund av deras låga positioner men som har bjudit på många riktigt fina fototillfällen.
Höjdpunkten för mig var naturligtvis att lyckas fotografera Mars månar Phobos och Deimos som jag har misslyckats med i åratal.

Micke, apropå det du skriver så tycker jag att dina 5 bilder är kanon och inget dåligt resultat för en säsong.
Din utrustning verkar vara väl genomtänkt med 3 fokalavstånd för ett teleskop och verkar dessutom fungera riktigt bra.
Men det är många innan dig som har sett intresset svalna precis som alla drömprylar äntligen är på plats i det nybyggda obset!

Jag har under åren funderat mycket på hur man får denna hobby att hålla i sig en hel livstid och för min egen del kan det sammanfattas i 2 punkter:

1 - Skynda långsamt.
Det gäller både hur ofta man byter upp sig till "drömprylarna", de finns naturligtvis inte, men även hur bråttom man har att lära sig alla program, trixs och knep för att behandla fram den perfekta bilden, den finns ju inte heller (förutom Jonas Grindes M31 förstås )
2 - Allt man gör ska man i första hand göra för sig själv och sin egen tillfredsställelse.

Man kanske kan sammanfatta det ännu enklare genom att säga: undvik allt som skapar onödig frustration.
Det inkluderar att inte göra sig beroende av för avancerade tekniska lösningar och inte haka upp sig för mycket på yttre omständigheter som man inte kan påverka som dåligt väder till exempel.

Ser redan fram emot nästa säsong och nästnästa...

/*Peter R