Istället för detta så står man där den råkalla kvällen och försöker hitta stjärnor på den blekt månbelysta himlen. Man ser kanske 50 stjärnor med blotta ögat och några hundra till genom kikaren. Kameran fångar under sin minut långa exponering inget annat än det mjölkvita diset.
Istället för den där globala klimatförändringen som gör att Sverigen hamnar 150 mil längre söderut på klimatkartan med torr fin luft som man hoppas på, så blir det bara fuktigare, disigare och molnigare.
En normal människa hade inte forsatt med en hobby under dessa betingelser, men man är väl inte normal...
