Observationsrapport från Skåne: Fant fuzzies

[mikaelanderlund]

Här nere i de södra delarna av landet har vi haft lyckan att ha flera klara, varma och fina nätter på kort tid. Gränsmagnituden har ofta legat kring 6 vid min östra observationsplats och jag har vid några enstaka tillfällen sporadiskt och med indirekt seende visuellt lyckats skönja M33 (otroligt men sant). Som brukligt vid denna årstid har jag lagt en del tid på objekt vid vintergatans centrum och har loggat en del öppna och klotformiga stjärnhopar i Skytten. Mest fokus har jag dock lagt på M16 i Ormen och nu senare även på Abell 347 i Andromeda. Jag hoppas att dessa två objekt ska resultera i två noggranna skisser när jag får tid.

Abell 347 är en av 8 större galaxgrupper och galaxhopar som bildar stommen i Perseus kedjan i den stora superhopen Perseus-Pisces. Den sträcker sig från Perseus genom Andromeda in i Fiskarna. Galaxkedjan med Abell 347 ligger ca 300 miljoner ljusår bort så det kräv en mörk observationsplats med ett teleskop på minst 8 tum och ordentligt mörker adapterade ögon. Det går alltså inte att fumla runt med en ficklampa! Det är framförallt de stora ljusstarka elliptiska supergalaxerna av cD typ som man får rikta in sig på eftersom de övriga galaxerna i hopen är väldigt ljussvaga. Jag använde mig av mitt 11 tums SCT, ett Celestron CPC100 med hyperion okular 8, 13 och 17mm. För så här ljussvaga objekt är 8 och 13mm okular de bästa pga av att bakgrunden blir mörkare och att ILM närmar sig magnitud 15 om seeingen är ok.

NGC 910 är den ljusstarkare av galaxerna i Abell 347 och är den man lämpligast använder som utgångspunkt. Jag brukar börja vid Almaak i Andromeda och söka mig ner till den fantastiska galaxen NGC 891, vilket förövrigt ingår i ett filament av galaxer som förbinder vår superhop med Perseus-Pisces, och vidare till NGC 910. NGC 910 var klar och tydlig denna natt och var synlig med direkt seende i alla okular storlekarna. Jag kom snabbt fram till att mitt 8 mm okular var det bästa. Galaxen var rund och fin. Det var också möjligt att sporadiskt se NGC 912 och NGC 913 med indirekt seende. De var mycket ljussvaga och obskyra. Med 17mm okularet hoppa jag vidare till nästa relativt ljusstarka galax NGC 911. Denna gick också fint att se direkt med 8mm okular. Galaxerna NGC 906 och NGC 909 gick med nöd och näppe att se med indirekt seende. NGC 906 var näst intill omöjlig. Jag visste exakt var den låg så jag är ganska säker på att jag kunde bekräfta den. Men jobbigt och tröttsamt var det. Nästa galax på tur var NGC 914 som också var ljussvag men gick att bekräfta med indirekt seende. Alla galaxerna såg runda ut i 8mm okular men inga strukturer kunde urskiljas förutom att en ljusare kärna hos NGC 910 och NGC 911 kunde skönjas. Försökte även på några andra galaxer men misslyckades. Den senaste observationskvällen fick jag även med Abell 71 men den ljusstarka supergalaxen NGC 183. Tydlig med direkt seende med 8-17mm okular. Tyckte mig även se NGC 184.

Sammanfattningsvis var det fina och fruktsamma nätter under en fantastisk vintergata!

Hälsningar
Mikael Anderlund

[timokarhula]

Fina observationer, Mikael! Jag själv har obsat galaxhopen Abell 347 i Andromeda vid två tillfällen. Första gången med min gamla 17.5-tums Dobson i november 1999 och i september ifjol med VARFs 40cm ODK. Med hjälp av sökarkarta lokaliserade jag 12 galaxer i AGC 347 varav 4 icke-NGC. Hopen ingår faktiskt i den aktuella superhopen Laniakea (se PopAsts nyheter).

Jag har inte hunnit börja obsa DS denna säsong än men det råder jag bot på snart! Nästa torsdag (11 september) flyger jag ner till Geraldton, Västra Australien och förhoppningsvis får jag till ett massivt observationssaldo.

/Timo K

[mikaelanderlund]

Hej Timo!

Först vill jag gratulera dig till och inte minst tacka dig för den fina och mycket intressanta handledningen ”Att observera djuprymden”. Har redan tillbringat en del tid i soffan tillsammans med den. Inspirerande och lärorikt! Jag blev smått förvånad att du har några asterismer uppkallade efter dig. Kul tycker jag. Jag har länge funderat på att vi borde ha ett svenskt asterism-arkiv där vi kan registrera dem vi hittar med våra namn. Det borde finnas många asterismer runt magnitud 14 till 16. Är detta en tokig ide eller? Australien låter fantastiskt kul. Jag har själv varit där en gång men jobbade så mycket att det endast blev några få observationer av stjärnbilderna. Jag hoppas att vi kan träffas någon gång under stjärnorna för gemensam observation. Tyvärr har jag inte hunnit med så många stjärnträffar då jobbet har tagit i stort sätt all min tid. Sagittariusträffen blev dock av och den var kul och mycket lyckad! Fint väder och mycket stjärnor.

/Mikael

[Hans Bengtsson]

Asterismarkiv är något jag skulle stödja! Det är en rolig tanke, men i så fall får vi sätta upp några kriterier. Exempelvis bör varje asterism av konstruktören ges ett mer eller mindre fyndigt/bra namn. Och kanske maximalt 10 asterismer per person. Och minst 5 stjärnor i en asterism.

Som variabelobservatör skaffar man sig ju en väldig massa asterismer, hundratals om man hållit på ett tag. Så vissa begränsningar måste man nog ha.

Var t.ex. Julgranen ligger berättar jag inte nu men när vi får ett arkiv!

M v h
Hans Bengtsson

[mikaelanderlund]

Jag har också några jag har namngett med mitt eget namn

[timokarhula]

Mikael, jag är glad att du fann min lilla skrift om djuprymdsobservationer värdefull och intressant. Jag har den fula ovanan att vara lat och improduktiv tidvis men när andan faller på så får jag inspiration och pennan glöder! I detta sammanhang fick det mig att skriva i iver och av trycktekniska skäl var jag tyvärr tvungen att förkorta texten med en tredjedel. Jag finner att slutresultatet blev ändå mycket gott (hoppas jag :- ).

Ni pratar om asterismer. Det finns i alla fall två olika definitioner av asterismer. Det ena är de stora, figurliknande grupperingarna men de 27 asterismer som jag har rapporterat in är snarare av de mindre slagen och därmed mer stjärnhopsliknande. Om man upptäcker stjärngrupperingar som man tycker med fantasins hjälp liknar något så är det ju helt OK. Vad gäller Bengtssons julgran så är det väl inte "Julgranen" i Monoceros?

Annars så finns det, en numera mer eller mindre avsomnad Yahoo-grupp, som har haft i uppgift att upptäcka nya djuprymdsobjekt:

https://groups.yahoo.com/neo/groups/deepskyhunters/info

Det var hit jag rapporterade mina upptäckta asterismer för länge sedan men jag har inte varit i kontakt med de andra medlemmarna på flera år. Att ge ut en svensk asterism-katalog skulle bara vara kul. :-)

/Timo K

[mikaelanderlund]

Jag hade tänkt mig alla former av asterismer dvs. även stjärnförtätningar utan mönster. Men som Hans skriver får man kanske ha några enkla regler för att de inte ska bli för många eller för ointressanta. Kanske något för djuprymds-sektionen i SAAF i framtiden?

[Hans Bengtsson]

Problemet brukar vara att goda och roliga förslag rinner ut i sanden ... därför gäller det nog att någon tar tag i ärendet nu när det är på tapeten. Ett första steg kan vara att skapa en separat asterismtråd?

I slutändan tycker jag bör gälla att det ska bli en katalog med tillhörande sökkartor. Då kan det bli tal om asterismmaraton i framtiden! Kanske totalt ca 100 asterismer är lämpligt? Asterismerna måste vara synliga från svensk horisont med normala amatörteleskop. Alla måste ha ett bra och entydigt namn, med eller utan uppfinnarens namn. Därför är bara "Julgranen" inte OK eftersom det tydligen finns en annan julgran på himlen ... Bengtssons julgran skulle däremot gå bra.

Alltså:
Jag tycker framför allt att vi måste se till att en asterismkatalog blir kul att använda! Ju fyndigare namn desto bättre.

M v h
Hans Bengtsson

[mikaelanderlund]

Du har säkert rätt Hans. Låt mig fundera och återkomma.

[timokarhula]

På tal om asterismer. Vet ni vad den allra nordligaste asterismen är (det kan inte bli nordligare än så :- )?

/Timo K

[Hans Bengtsson]

Förlovningsringen.

Men man kan kanske också se Lilla Karlavagnen som en asterism.

M v h
Hans Bengtsson

[timokarhula]

Exakt! Förlovningsringen ("Engagement Ring") blev uppkallad så av Phil Harrington och i hans asterismlista är det nr 1. Polstjärnan utgör själva diamantglansen och det finns ett dussin stjärnor av 8-9 magnituden i en ca 50' bred cirkelform men snarare aningen hjärtformad enligt mig. Har ni sett Förlovningringen kring Polstjärnan? Bara 5º därifrån finns den vackra och urgamla öppna stjärnhopen NGC188 i Cepheus som är den nordligaste äkta stjärnhopen.

/Timo K

[Timaoes]

Mikael!

Har varit utomlands så jag har inte haft möjlighet att kommentera tidigare. Tack för en strålande rapport. Jag har inte observerat själva Abell-hopen, men däremot flera av galaxerna du nämner. Håller med om att NGC891 är magnifik. När jag obsade den senare såg jag både ett väl markerat stoftband och en 'knut' i ena änden.

Sen vill jag instämma i omdömet om Timos guide. Jag visste inte heller att du hade asterismer uppkallad efter dig. Kul idé med ett asterismarkiv. Jag kan inte påminna mig att jag har antecknat om någon sådan under mina obskvällar, men jag ska hålla utkik framöver.

/Johan

[mikaelanderlund]

Hej!

Något sent kanske men här kommer skissen på Abell 347.

På denna länk finns den inverterade råskissen med noteringar

https://dl.dropboxusercontent.com/u/566 ... t_jpeg.jpg

och på Deep Sky Archice finns den arkiverad

http://www.deepsky-archive.com/record.php?id=10935

/Mikael