H400-maraton

[Timaoes]

För en tid sedan kollade jag upp hur långt jag kommit på H400-listan. Listan har ställs samman av Ancient City Astronomy Club och utgörs av ett urval av den 400 bästa objekten ur NGC-katalogen. Med snart tusen loggade objekt tog jag för givet att jag skulle ha klarat av de flesta av dessa, men så visade sig inte vara fallet. En tredjedel återstod fortfarande. I anslutning till detta började Katarina skriva här på Astronet om sina Messiermaraton. Tanken föddes då att göra ett H400-maraton. Prognosen för helgen såg lovande ut så jag bestämde mig för att försöka observera så många H400-objekt som möjligt. Jag har observerat tre kvällar i rad (fredag, lördag och söndag). Varje pass landade på ungefär 2,5 timmar. Min vana trogen har jag också tecknat av alla objekten, låt vara utan några större ambitioner. Jag har använt min 16"aren, och alla obsarna är gjorda med Baader Hyperion 13 mm för 138x.

Fredag 28 mars 21.00- 23.30
Klart och stilla, dålig seeing. ZLM 5.3-5.5, vilket är ganska dåligt för min lokala himmel.

NGC3504 (LMi), bifångst 3512 i samma fält
NGC3486 (LMi)
NGC3414 (LMi)
NGC3395/96 (LMi) interagerande par
NGC3245 (LMi)
NGC3277 (LMi)
NGC2859 (LMi)
NGC2964 (LMi), bifångst 2968 i samma fält
NGC3377 (Leo)
NGC3384 (Leo), bifångst NGC3389 & M105 i samma synfält (Hur kunde Messier missa 3384? Mycket påtaglig.)
NGC3412 (Leo)
NGC3593 (Leo), antydningar till stoffband längs ena kanten
NGC3810 (Leo)
NGC3489 (Leo)

Lördag 29 mars 21.00-23.30
Klart, stilla. ZLM 5.7, något bättre seeing är kvällen innan

NGC4102 (UMa)
NGC3877 (UMa)
NGC3949 (UMa)
NGC3938 (UMa)
NGC3729 (UMa), bifångst 3718 i samma fält
NGC3665 (UMa), bifångst 3658 i samma fält
NGC3813 (UMa)
NGC3941 (UMa)
NGC4179 (Vir)
NGC4030 (Vir)
NGC4281 (Vir), bifångst 4268, 4273, 4270 i samma fält
NGC4261 (Vir), bifångst 4264, 4260, 4269 i samma fält
NGC4546 (Vir)
NGC4995 (Vir)

Söndag 30 mars 2014, 21.00-23.00
Kallt och klart. ZLM 5.3-5.5, dålig seeing

NGC4346 (CaV)
NGC4485 (CaV), bifångst 4490 i samma fält
NGC4618 (CaV), bifångst 4625 i samma fält
NGC4800 (CaV)
NGC4245 (Com)
NGC4251 (Com)
NGC4274 (Com)
NGC4314 (Com), början på spiralarmarna tydliga även vid en snabb inspektion
NGC4494 (Com)
NGC4150 (Com)
NGC4350 (Com), bifångst 4340 i samma fält

Summa summarum: 55 galaxer på tre kvällar. Inte så tokigt för någon som brukar nöja sig med att observera 3-4 objekt på en kväll. Jag brukar ägna mycket tid åt varje objekt så det var inte alldeles enkelt att avsluta och gå vidare till nästa. Det var också en intressant erfarenhet att se alla grundtyperna passera på den löpande bandet. I samtliga fall där jag antecknat "stökigt utseende" i min loggbok, har det till exempel visat sig att de rört sig om 'face-on'-spiraler. Och även om jag många gånger tvekat på orienteringen, så har det efter kontroll visat sig att jag fått till den rätt i samtliga fall. Det ska kanske också tilläggas att inget av dessa objekt har varit speciellt svåra med min utrustning. Med något undantag har jag sett dem omedelbart i mitt lågförstorande stjärnhopparokular (31 mm för 58x). De flesta är alltså förhållandevis ljusstarka, en del helt i klass med de ljusare Messier-galaxerna.

/Johan

[Katarina H]

Ah du håller på med Herschel-400!!!!
http://www.astroleague.org/al/obsclubs/ ... rs400.html
Spännande, vad roligt! Jag kommer följa denna tråd! Det är verkligen givande med mängden objekt för det ger något annat. Jag hade för en månad sedan inte koll på fler galaxer än M31 men nu har jag fått en annan förståelse för hur galaxerna kan te sig. Att ge sig på H400 är verkligen ambitiöst. Och du kör alltså 16 tum för detta. Jättepropert rapporterat angående seeing också. Jag borde lära mig det för att få mer kompletta obs-anteckningar. För att erhålla diplom från astroleague krävs registrering av sådana parametrar, men jag menar inte främst för diplomets skull utan för ens egen skull då.

Katarina

[Timaoes]

Kul om det kan inspirera. :-)

För djuprymdsobjekt är förstås gränsmagnituden (ZLM) det viktiga, men jag brukar notera seeingen också. DSOer påverkas inte så mycket av seeingen, men den brukar ändå sätta en gräns för hur hög förstoring som fungerar. Normalt obsar jag galaxer i 225x, men det funkade alltså inget vidare dessa kvällar.

Inte heller jag jagar diplom, men man behöver olika sorters projekt vid okularet för att ge kvällarna riktning. Den enda katalog, förutom Messiers, som jag systematiskt försökt beta av är Hicksons katalog över kompakta galaxgrupper (HCG 1-100). Flertalet av dessa galaxer ligger i magnitudintervallet 14-16, dvs de är betydligt svårare än H400-galaxerna. Med min himmel och mitt teleskop når jag ner till som allra bäst 15.0

Får ser hur långt jag orkar med H400-objekten. En snabb räkning visar att jag nu har drygt 100 objekt kvar (av dem som ligger inom räckhåll från min horisont). Som jag skrev gillar jag egentligen att ta tid på mig och observera objekt som belönar den tålmodige.

/Johan

[Katarina H]

Hej igen! Du får gärna skriva lite kringdetaljer om logistiken s.a.s. Flyttar du runt teleskopet under kvällen eller har du det fixt? Är till teleskop på hjul eller kånkar du det? Har du olika obsplatser för olika horisonter? Tar du matpaus? Vilka kartor har du?

[timokarhula]

Herschel 400 är ett lämpligt projekt efter Messier-katalogen. Jag undrar hur många H400-objekt man sett som mest på en natt, 200?! Jay Reynolds Freeman lär ha sett dem alla med en 55mm refraktor (under många nätter förstås)! Jag hade sett det sista objektet i december 2009. Nu är jag inne på Herschel II-listan som innehåller 400 andra DS-objekt. Har knappt 100 kvar av dem.

På tal om Hickson så försökte jag mig på Hickson 50 bredvid M97 här om natten. Det är den svåraste av alla Hickson-grupper med galaxer från magnitud 18.7 (!). Inte så oväntat så såg jag inte en tillstymmelse av någonting där med 16-tum och hög förstoring.

/Timo K

[Timaoes]

Katarina: Visst kan jag det. Jag har satt hjul på teleskopet så det är bara att rulla ut på altanen när jag ska observera. Det tar max fem minuter och sen är jag igång. Vad sen gäller horisonten har jag en del övrigt att önska. I väster står vårt hus så där är sikten skymd upp till ca 40 grader. I norr har jag fri horisont, men också Göteborgs hamn. Kajlamporna är extremt starka och trots två kilometers avstånd förstör de himlen. I Öster har jag en bergsknalle som skymmer sikten upp till ca 30 grader. Och i söder slutligen har jag hyfsat fri horisont, liksom även min mörkaste himmel. Som bäst har jag siktat något objekt på deklination -25 i glipan mellan en en och och en sten. Allt sammantaget betyder detta att jag normalt observerar i tårtbiten mellan ost och syd och upp till zenit. Det passar alltså inget vidare för Messier-maraton. Jag kan också observera vid sidan av huset för att komma åt västerhorisonten, men då får jag bära dit min 10"are. Stora tuben bär man inte hur som helst.

Kartor undrade du också om. Sedan nu rätt många år använder jag TriAtlas B-svit. Finns att ladda ner gratis här: http://www.uv.es/jrtorres/triatlas.html. Bara att skriva ut och sätta in i plastfickor. B-svitens upplösning passar perfekt mot upplösningen i mitt stjärnhoppningsokular (31 mm), vilket förstås underlättar. A-sviten har jag inte provat, men torde passa utmärkt till mindre instrument.

Och pauser behöver man förstås. Men jag brukar inte gå in, eller äta, utan bara lägga mig ner på altanen en stund.

Timo: H400:2 får nog anstå ett tag, men jag antar att det blir den naturliga fortsättningen efter H400:1. Sen finns det ju en del andra kataloger som känns intressanta, typ Sharpless och Arp. Sen har jag, som jag skrev om på bloggen nyligen, börjat intressera mig för månen. Här finns ju snart sagt outtömliga resurser.

Hickson 50 har jag förstås strukit från listan. Att du överhuvudtaget gjorde ett försök är imponerande nog :-).

/Johan

[Torbjörn]

Herschel-400 objekt är trevligt, speciellt när man kan obsa från en riktigt mörk plats. Jag har sett 328 H400-objekt nu, 5 st H400 II objekt och 3 övriga H-objekt.

Jag använder ett 200 mm SCT-teleskop till detta och som mest har jag sett 84 stycken på en natt. Då hade jag planerat väl vad jag skulle leta efter. Dock så har jag faktiskt sett många hemifrån mitt upplysta radhusområde, några bra exempel på det är många fina öppna kluster i Cassiopeia.

Det återstår att se hur många jag kan se från min latitud, jag har ju sett en del diskussioner om hur sydliga Messierobjekt man kan se från Sverige och Herschelobjekten är ju oftast ljussvagare och alltså svårare. Jag har sett 99 Messierobjekt, ner till ca -24 grader som sydligast.

De sydligaste H400-objekten jag har sett är NGC 2362 som också ligger på -24 grader och NGC 6514 på -23 grader samt NGC 3242/4038/4361 som ligger på -18 grader.

Ha det hälsar
Torbjörn

[Timaoes]

Torbjörn! 84 på en natt är minst sagt imponerande, speciellt med tanke på att de flesta är svagare och mer anspråkslösa än Messier-objekten. Jag ligger just nu i höjd med dig och har drygt 300 loggade H400-objekt. Nu börjar väl säsongen lida mot sitt slut, så det får anstå till hösten. Då ska man väl också få lite variation i kosten. Det har varit mycket galaxer på sistone. :-)

Vad sen gäller Messier-listan så har jag loggat alla utan fyra (många av de sydligaste från Grekland). Jag saknar fortfarande M28, M30, M68 och M79.

/Johan

[Torbjörn]

Tackar Nu hör det iofs till saken att jag använde ett Celestron C8 med väl inställt GoTo-stativ från en mycket mörk obsplats (Rossö söder om Strömstad) när jag såg 84 H400-objekt på en natt. Många av dem i Virgo-Coma Berenices. Det var även noga planerat med en lista på vad jag skulle titta efter. De syntes bra, alla objekt som låg på någorlunda anständig höjd såg jag utan problem.

Vad gäller Messierobjekten så har jag sett alla 99 från Stenungsund/Ucklum. Jag har sett alla som ligger ner till -25 grader, alltså inte M4, M19, M68 och de som ligger ännu sydligare. M28 och M30 bör du kunna se om du gör ett svep efter sommaren. M79 har jag sett som ett "disigt" objekt i trädtoppshöjd i Ucklum, tror att det var i januari eller februari.

När jag kör igång igen på allvar i augusti tänker jag leta efter H400-objekt framför allt i Ormbäraren och Skytten. Speciellt Skytten ligger fint till då.

Har du sett M4 och M19 från Göteborg? Med vilket intrument i så fall? Jag har sett Antares med C8:an från Ucklum och med 15x70-kikare från Stenungsund och från Rossö. Från Ucklum och Stenungsund är det ju ljusförorenat vid sydhorisonten och när jag såg den från Rossö var det horisontdis så....ingen M4. Har även letat nyligen efter M68 från Ucklum. Försvunnen i ljuset över Göteborg/Kungälv. Är säker på att jag hade den i synfältet men såg inget.
/Torbjörn

[mikaelanderlund]

Kul att vi är några som aktivt jagar avlägsna Herschel och NGC objekt! Jag håller också på med H400 och HII-listan och har en hel del avbockade. Hickson och Arp jobbar jag också på, med jämna mellanrum, både visuellt och med CCD. Jag har lite svårt för att bestämma mig för vilken ordning jag ska observera objekten. Någon gång bestämmer jag mig för alla objekt i en stjärnbild och andra gånger för att följa en katalog. Just nu försöker jag kartlägga och observera objekt i olika strukturer i vintergatan som tex stjärnhopar i en viss galaxarm eller riktning eller galaxer i en viss galaxgrupp. Resultatet är att jag har påbörjat alla tänkbara kataloger men jag blir aldrig riktigt klar. Undantaget är Messier katalogen där jag har observerat alla objekten (109 från Sverige). Kanske vi kan ha trådar för de olika katalogerna (H400, HII, Hickson och Arp) och att vi redovisar våra observationer och upplevelser i dessa? Kanske med en enkel skiss? Kan det vara något?

[Hans Bengtsson]

Det skulle, tycker jag, vara jätteroligt om det fanns en svensk databas (ungefär som SVO men inte nödvändigtvis alls lika ambitiös) där man kunde registrera visuella iakttagelser av deep-sky-objekt.

För min egen del skulle det - eftersom det nästan bara är variabler som jag i egentlig mening observerar - räcka med att ange objektets namn, tidpunkt UT, instrument, förstoring, positiv/negativ obs, anmärkningar, observatörens namn. För mera inbitna DSO-observatörer givetvis möjlighet att inkludera teckningar.

Det händer rätt ofta att jag mellan variablerna tar en snabbtitt på något nebulöst objekt, men utan att anteckna. Om man kunde registrera även så enkla tittar i en svensk databas skulle jag göra det.

M v h
Hans Bengtsson

[mikaelanderlund]

Här är en fin katalog för observatörer som gillar galaxgrupper. Wolfgang Steinickes "Catalogue of Galaxy Groups" är perfekt för den visuella observatören.

http://www.klima-luft.de/steinicke/KDG/KDG_e.htm

[Timaoes]

Torbjörn: Jo, Goto hjälper väl till, men det vill ju också till att man inte fastnar vid objektet, vilket jag tenderar att göra. Sen vad gäller M4 och M19 så har jag obsat båda med kikare från Antiparos i Grekland. Jag har ganska kass sönderhorisont och jag kommer som bäst ner till omkring -23, men då är det i en lucka mellan en sten och en en och det vill till att man letar upp objektet vid exakt rätt klockslag.

Mikael: Jag plockar också från lite olika kataloger. Jag har i flera år haft ett projekt på Hickson-katalogen, men nu börjar jag närma mig vägs ände men nästan bara grupper med galaxer bortom min gränsmagnitud. H400 är ett trivsamt ombyte, speciellt som katalogens många galaxer med få undantag syns alldeles omedelbart. Katalogtrådar tycker jag är en utmärkt idé, speciellt när man verkligen jobbar mot en katalog.

Steinicke träffade jag och Gustav på en konferens vi arrangerade i höstas, men då pratade han bara om i stora bok om NGC-katalogen. Katalogen du nämner har jag inte sett. Låter intressant dock. Han har ju också skrivit "Galaxies and how to observe them" i Springer-serien. En av det bättre volymerna i serien.

/Johan

[Torbjörn]

Johan: GoTo är trevligt, speciellt när jag observerar inifrån Stenungsund med ljusförorenad himmel och med gatlampor i närheten. Det är förvånansvärt vad man kan se inifrån ett samhälle när det är bra transparens och om objektet ligger högt på himlen och inte ligger i annan olämplig riktning. Jag har sett en hel del H400-objekt inifrån Stenungsund, men många syns inte därifrån eller är mycket svåra. Mörk himmel är överlägset men bekvämlighet är också bra, då kan jag kånka ut C8:an i ett stycke och obsa 4 meter från min ytterdörr. Mitt UHC-filter för nebulosor gör också stadslivet mycket trevligare.

Katarina: En del H400-objekt är ganska lätta objekt, bland annat dubbelstjärnhopen i Perseus och flera av stjärnhoparna i Cassiopeia. De flesta H400-objekt syns bra i ett 8-tumsteleskop, i alla fall under mörk himmel. Jag har för mig att listan togs fram för att vara en utmaning med 6-tumsteleskop under lätt ljusförorenad himmel men jag tycker att det låter något optimistiskt. Ljusföroreningar sabbar observationer rejält av ljussvaga galaxer men nästan ännu värre av riktigt ljussvaga öppna stjärnhopar för då sitter man där och vet inte vad det är man egentligen ser.

Jag tycker att det låter intressant med trådar om H400, H400-II, Hickson, Arp och allt vad vi nu tittar på men även Messierobjekt som är sydliga eller besvärliga på annat sätt, som t ex M74. Datum, tid, observationsplats, typ av instrument och en del annat som har nämnts i tråden är ju intressanta uppgifter.

Mina H400-obsar är en blandning av obsar inifrån Stenungsund (ljusförorenat), Ucklum (mörkt med delvis ljusförorenad sydhorisont) och Rossö söder om Strömstad (väldigt mörkt). Jag kanske skulle skriva ner dem och lägga dem här även om de inte är speciellt detaljerade.
Även att man har misslyckats med att se ett objekt inifrån stan men senare såg det utifrån landet och hur man uppfattade det då är ju en intressant upplysning. De som har skrivit trevliga böcker om Messier- och Herschelobjekt har ofta obsat från betydligt sydligare platser än vi så det som de beskriver som ljusstarkt eller lätt kan vara jättesvårt för oss och kräva noggrannt val av plats och tidpunkt...och tur med vädret.

/Torbjörn

[timokarhula]

Ett annat mycket ambitiöst projekt är att tackla NGC/IC-katalogerna (7840 + 5386 = 13226 objekt). Det går knappast för någon person att observera dem alla under en livstid. Däremot kan man avgränsa dem till objekttyper och deklinationsgränser. För oss i Sverige kan man t.ex. välja deklination +70º eller +60º och försöka se rubbet norr om dem. Är det möjligt?

Om man istället väljer den sydliga deklinationsgränsen himmelsekvatorn eller deklination -10º och väljer bort galaxerna (de är för många) så har jag kommit långt med NGC/IC. Jag har hittills plockat samtliga (tror jag?) öppna stjärnhopar (åtminstone de s.k. "existerande" hoparna), klotformiga stjärnhopar (faktiskt alla över hela himlen, både galaktiska och extragalaktiska) och alla planetariska nebulosor norr om deklination -10º som är katalogiserade i NGC/IC. Emissionsnebulosorna kan eventuellt vara möjliga att se men det är mycket tufft. Sedan finns det massor av "non-existent", singel-stjärnor, dubbelstjärnor mm i katalogerna men det är en annan historia.

/Timo K