Astronet forum

Igår kväll lovades det klart väder nästan hela natten så jag bar ut teleskopet i god tid. Det var växlande molnighet i början av kvällen. Vid 22-tiden när jag skulle starta upp 12-tums Dobson såg jag inga stjärnor alls i norr. Inget gott tecken. Orion lyste dock klart och fint i sydväst.

Mitt första objekt skulle bli komet 123P/West-Hartley som jag haft avsikt att observera vid flera tillfällen på sistone men det har inte gått av diverse anledningar. Främsta anledningen är att jag från min ordinarie observationsplats inte kan se alls österut, ungefär mindre azimutvinklar än 150º och 123P/West-Hartley har varit i rätt vinkel först efter midnatt. Nu hade kometen passerat husknuten så klockan 23:27 fick jag syn på den i Stora Björnen. Magnitud 13.1, komadiameter 0'.6 och DC=5. Tyckte inte att stjärnorna syntes så bra och det stämde för Vintergatan var nästan osynlig. Hög cirrus måste ha förstört sikten. Dock blev 123P/West-Hartley min 15:e komet denna säsong vilket är mitt rekord. Det slog mitt rekord från 2008-2009 då jag såg 14 kometer. Dock under ett kalenderår har jag sett fler kometer. 2017 observerade jag 18 olika kometer.

Försökte mig också på kometerna 60P/Tsuchinshan och C/2015 O1 (PanSTARRS) men de syntes inte trots att de borde ha gjort det enligt andras observationer. Dock fick jag några bifångster i synfältet av C/2015O1 i Ursa Major. Såg här trippelgalaxen NGC3010 / MCG +7-20-66 / MCG +7-20-67. Magnituder 14.3, 14.9 och 15.5. Egendomligt nog var MCG +7-20-66 en tydligare galax än NGC3010. I närheten såg jag även NGC3009, NGC2998 (relativt stor!), NGC3005 och NGC3008 (mag 15.8 ). En del av galaxerna var på gränsen till vad jag kunde urskilja under dessa icke perfekta förhållanden. Nu efteråt märker jag att NGC3010 blev mitt 5500:e visuellt observerade DS-objekt. :-) Himlen blev allt grumligare så jag avbröt observationspasset i förtid.

Jag har inte haft orken / lusten att observera himlen så mycket på sistone av personliga skäl. Bland annat avled min styvpappa Pentti sedan 42 år i början av februari. Han blev 85 år. De sista fem åren tog jag hand om honom i mitt hus efter mammas bortgång. Igår hade vi en fin begravning och det är inte många som fått folk att småskratta på en begravningsgudstjänst men det lyckades jag med. Av sentimentala skäl lät jag prästen läsa upp min berättelse ("ode") om styvfarsan med bara ljusa minnen. Folk blev roade och påmindes om Penttis alla practical jokes. En dansk granne till mig tillhandahöll solosång både i kyrkan och vid graven. Vad jag blev imponerad! På natten hoppades jag att Pentti skulle vinka åt mig någonstans bland kometerna och galaxerna.

/Timo K

Hej Timo. Beklagar sorgen. Tack för du delade med dig.

Katarina

Hej Timo,

Det var nog bra att det kom med några lite lättare minnen av Pentti på begravningen. Det är tungt nog som det är med begravning, och en man med humor som han verkar ha varit hade säkert uppskattat detta själv.

Här har varit ganska dåliga och fuktiga förhållanden sista tiden och igår var jag för trött för att obsa. Jag tog en titt på himlen och såg Lejonet uppe i söder innan jag gick och la mig. Får hoppas på bättre möjligheter längre fram...de senaste "riktiga" obsarna gjorde jag den 11/12 februari.

Vi höres.

/Torbjörn

Hej Timo,

Mitt djupa deltagande i sorgen. Vilken fin berättelse, din pappa måste ha varit en speciell person!

Vänliga hälsningar,

/Gustav

Grattis till de 5500!
Och framförallt tycker jag att det var väldigt fint av dig att ta hand om din styvpappa hos dig de sista åren.
/Lasse

Gratulerar för alla dina observationer, Timo. Beklagar också bortgången av styvpappan. Det verkar dock ha varit en fridfull begravning, med bra och positiv stämning. Sådant är värdefullt.

Tack allihopa, ni är så omtänksamma. Jag tänkte hålla ett litet föredrag på Värmland Star Party nästa helg. Det ska heta Far Out (hur långt kan du se)? Samma tema är tänkt att komma i Telescopium också.

/Timo K

Grattis till nya rekordet Timo, imponerande förstås!! 60P har en jättefin svans på mina CCD-bilder men koman är väldigt liten och den är nog svår att fånga om förhållandena inte är bra. Ser ut som en miniatyr av Hyakutake i april 1996 när den var på väg bort på kvällshimlen.

Skönt att begravningen blev ett ljust minne av din styvfar. Måste vara tomt efter honom efter så många år tillsammans. Hoppas vardagen snart återgår till detlite mer normala.

Johan