A 1504 Dubbelstjärna - Christoffer Svenske

[stoffe]

Ny bild i galleriet
Objekt: A 1504 Dubbelstjärna
Exponering: 5000 @ 13 % stack av 1000s - 5 fps.
Fotograf: Christoffer Svenske
Teleskop: Cave Astrola 8" f/8 1965
Kamera: ZWO ASI120MM-S
Kommentar: Så då var det dags för ett bildbevis på min dubbelstjärna A 1504 som jag observerat visuellt i denna tråd.

Klicka for att se stor version av bilden

http://www.astronet.se/phpBB3/viewtopic.php?t=10612

Jag använde mig av min för mig nya planetkamera, en USB3.0 ZWO ASI120MM-S som jag knappt använt sedan inköpstillfället i somras. Tyvärr glömde jag bort att använda 12-bits läge så denna är fotad i 8-bits läge. Det var endast skyddsfiltret över sensorn som användes, inga andra filter. Jag använde mig av en 2,5x Powermate vilket gav mig 0,20 pixlar/bågsekund. Seeingen var ingen höjdare heller men några bra bilder blev det av mina drygt 5000 frames som stackades ihop i Autostakkert2 och efterbehandlades i Photoshop CS6. Jag använde heller ingen autoguidening vid fototillfället, men det är oxå på gång. Jag har även ny version av Firecapture där ASCOM-stödet är bättre.

Avståndet mellan dessa två stjärnor är enligt data från 2009 0".60. Ett annat sätt att skriva det på är 0.60 bågsekunder. Dvs väldigt tätt!

Ytterligare en jämförelse mellan foto och visuellt är att jag tyckte det var lättare att dela den visuellt och det blev mer rymd mellan stjärnorna. Mitt första observationstillfälle var dessutom betydligt mer gynnsamt och lättare för mig att dela komponenterna visuellt.

Info från Skychart/Cartes du Ciel UCAC4

Dubbelstjärna
HD2471
Information från katalog: Stjärnor
Extended Hipparcos Compilation
Visuell magnitud: 8.12
HD: 2471
BD: BD+36 62
HIP: 2252
Färgindex: 0.23
Blå magnitud: 8.35
Spektralklass: A5
Korrekt rörelse i rektascension: 4 [mas/y]
Korrekt rörelse i deklination: -6 [mas/y]
Parallax: 4.2 [mas]
Avstånd: 776.6 ljusår
Komponent: ABC
Konstallation: Andromeda
Radiell hastighet: 0.0 [km/s]
Magnitud I: 7.92
Koordinater Skenbar
Skenbar RA: 00h29m33.357s DE:+37d23m36.29s
Medelvärde datum RA: 00h29m31.463s

DE:+37d23m28.56s
Astrometrisk J2000 RA: 00h28m40.880s

DE:+37d18m14.71s
Ekliptisk L: +23d03m04s B:+31d06m06s
Galaktisk L: +117d55m36s B:-25d20m47s
UTC: 2015-10-15T16:53:42 JD=2457311.20396
Lokal siderisk tid: 19h38m50s
Timvinkel: 19h09m16s
Azimut: +82d28m53.8s
Elevation: +40d06m30.2s
Geometric altitude: +40d05m20.8s
Airmass: 1.5
Polär bana
Kulminerar: 23h44m +67d31m
Ytterligare information:
Sök på namn: Simbad, NED, HyperLeda,
Sök på position: Simbad, NED, HyperLeda,

[LasseH]

Men oj. Det blev bättre än jag trodde. Men bäst att kolla att det inte är för bra för att vara sant.
Du menar säkert att pixelskalan är 0,20"/pix och inte tvärtom.
Mät pixelvärdena för de två topparna så kan du räkna ut separationen med Pythagoras sats. Det ska alltså bli ungefär 3 pixlar mellan stjärncentra. Spännande!

[AstroFriend]

Hej Stoffe!
Håller med LasseH, imponerande. Såg det lika tydligt ut separationen på videofönstret? Då har stackningen lyckats så att inte den gett dubbelstjärna. Får verkligen gratulera till prestationen, både observationen och tekniken.

Trodde inte seeingen skulle möjliggöra detta. Man kan ju inte låta bli att fundera på om seeingen under lyckliga omständigheter kan fungera som en extralins ett kort ögonblick, typ som gravitationslinser gör.

Nu antar jag att du är taggad på att ge dig ännu tätare dubbelstjärnor, gränsen måste ju testas, eller hur :-)

/Lars

[Hans Bengtsson]

Intressant! Det som behövs för en dubbelstjärnobservation i positionellt avseende är ju positionsvinkel och separation. Om separationen bestäms enligt metoden som nämns ovan, kanske positionsvinkeln kan mätas genom att man också tar en serie bilder där stjärnan får driva fritt genom synfältet? Den driver ju mot väster, och varvet 0-360 grader blir därmed definierat, utan krav på att andra stjärnor ska finnas med i bilden.

Andra frågor som uppstår är förstås om metoder av detta slag redan utarbetats och publicerats (jag är som sagt inte uppdaterad i ämnet), och hur många dubbelstjärnor det kan finnas (och vilka) där sådana data inte redan finns uppmätta i tillräcklig omfattning. Men generellt sett finns det alltid en massa saker för amatörastronomer att bestämma och upptäcka. Så jag tycker definitivt att din bild pekar på möjligheter som bör undersökas.

M v h
Hans Bengtsson

[stoffe]

LasseH - Jag har visst vänt på siffrorna. Jag tycker det är svårt att se exakt var centrum på stjärnorna är. Jag är ovan att mäta på stjärnor på detta sätt och du får gärna hjälpa mig i Maxim DL.

Astrofriend - Ja separationen är lika tydlig på videon på de få frames som det är stabil seeing, men efter stackning så blir det en snyggare och mjukare bild med mindre brus. Jag antar att metoden kan förbättras ytterligare med ett filter för andra våglängder. Vet inte om jag ska testa rött eller blått filter. Blått gör seeingen svårare än rött. Vet inte vad som teoretiskt ska ge bäst upplösning?

Hans - När jag publicerade bilden här så fanns inte ens kategorin dubbelstjärna att välja. Så jag antar att detta är lite udda och unikt. Men jag tycker det är kul och bidrar gärna till mätning. Man skulle kunna filma och köra teleskopet i norr led förr att få en exakt vädersträcksbedömning. Jag har oxå klippt bort ca 80% av bildfältet för att spara hårddiskutrymme. Sparar jag ner hela fältet från kameran så skulle jag eventuellt kunna få med någon referensstjärna.

Men för att klargöra så var det alltså inte speciellt bra seeing när jag tog denna bild. Så där kan oxå mina resultat förbättras avsevärt. Sen tror jag att jag kan få ut mer med 12-bits läge i och med mer information för efterbehandling. Ytterligare saker som kan förbättras är fler bilder i stacken, kanske filma en halvtimme eller längre för att få ut de allra bästa bilderna vid ännu längre brännvidd. Nu fotade jag på 4000 mm och jag kan gå upp till 8000 mm om jag vill. Då får jag 0.10 bågsekunder/pixel men betydligt sämre signal vilket innebär lång slutartid och svårt att frysa objekt vid dålig seeing. Ytterligare en sak som jag noterade var att slutartiden som bestämmer fps måste hållas kort, 5 fps fungerade men 4,2 fps gav t ex för dåliga bilder. Skulle tro att det var seeingen som låg bakom det hela.

[AstroFriend]

Hej Stoffe!
Ja IR ger ju en bättre seeing. På La Palma och NOT läste jag lite hur de utnyttjade Lucky Imaging så som du gör. Men deras teleskop är ju 2500mm i diameter och har därmed väldigt mycket högre upplösning att utnyttja. Då är IR det självklara eftersom det alltid är seeingen som begränsar för ett så stort teleskop.

I artikeln som min lärare Göran skrev nämner han med Lucky Imaging: "Skarpare bilder, typiskt 0.7'' till 0.4'' med möjlighet att komma ned till 0.2" (med ovannämnda teleskop), låter ju inte så jätteimponerande men seeingen är nog svår att bemästra med ett så stort teleskop även på La Palma.

Läs artiklarna här med mycket spännande innehåll:

NOTPolCor-2.pdf

(42.32 KiB) Downloaded 315 times

Mrk900_red_halo.pdf

(796.23 KiB) Downloaded 270 times

Corongraphen var ett instrument Göran och Hans-Gustaf tog fram för att studera stjärnos stoft där planeter antas bildas.

I ditt fall med en spegel på 200mm ligger det mer nära teleskopets upplösning så då borde kortare våglängd kanske vara bra, ger ju bättre upplösning. Men sedan beror det ju på hur seeing och diffraktionen samverkar (motverkar) på vilken kombination som blir bäst. Finns nog många andra saker som spelar roll också. Om en spegel är slipad till 1/4 våglängd så brukar det alltid referera till 550nm, men vid 350nm blir det ju sämre och seeingen varierar ju från tillfälle till tillfälle osv osv... Du har ju linser i din Barlow, de presterar alltid bättre om man begränsar våglängdsområdet, ger ju dock sämre ljus som du skrev.

Här är en illustration jag gjorde till ett föredrag som visar varför det är så mycket svårare att skilja dubbelstjärnor med olika ljusstyrka:

double star astrooptik.jpg (211.76 KiB) Viewed 6406 times

/Lars

[magnahrl]

Stoffe!

Snyggt. Jag är djupt imponerad. Sådana här bilder gör mig lyrisk!!

/Magnus

[Kroppefjäll]

Kul! Vilket fint resultat! Att de har ungefär likvärdig magnitud gör kanske skillnaden. Roade mig med att mäta uppp dubbelstjärnor via Vizier & Aladin för några år sedan, där finns fina verktyg men då så klart inte för "egna" bilder. Mer om detta för den intresserade finns här: http://www.jdso.org/volume9/number1/Harshaw_19_36.pdf Det finns hur mycket som helst att grotta ner sig i där.

En fransman, Florent Losse, har snickrat i hop en mjukvara han kallar för REDUC som dock gör jobbet bra på egna foton. Det är gratis mjukvara, men den ligger inte på nätet utan man får kontakta honom så skickart han gladeligen en länk för nedtankning. http://www.astrosurf.com/hfosaf/uk/tdownload.htm

[Peter R]

Väldigt spännande, nydanande och snyggt utfört.
Om du kan bekräfta dina resultat så ligger du i Hubble-klass

Jag brukar göra några saker för att fastställa skalan och orienteringen när förstoringsgraden gör att inga fältstjärnor kommer med (exempelvis mina försök att fånga SiriusB). Det underlättar mätningarna i efterhand:

- Om tiden tillåter, börjar jag med att ställa in kamerans rotation så att dess horisontalaxel överensstämmer med RA.
- Sedan tar jag en sekvens men i primärfokus med exakt samma kameraorientering och tillräckligt långa exponeringar för att få fältstjärnor. Då har jag ett synfält på 22 - 28' beroende på teleskop.
- När jag är klar med fotograferingen i hög förstoring tar jag ytterligare en kort sekvens då jag stänger av monteringens följe under exponeringen. Stjärnspårens riktning och längd ger både skala och orientering.

Det ska bli spännande att följa dina resultat.

/*Peter R

[Hans Bengtsson]

En sak som jag inte riktigt förstår (men jag är ingen astrofotograf) är hur de två komponenterna på bilden kan ha så fina och jämna former, när avståndet mellan dem bara är knappt 0.6 bågsekunder, vilket i detta fall skulle betyda mindre än 3 pixlar. Detaljerna borde väl se fyrkantiga ut?

Det vore jättebra med en noggrann beskrivning av hur du har gjort, så att metodens användbarhet kan bekräftas.

M v h
Hans Bengtsson

[stoffe]

Jag har glömt en detalj som jag inte tänkte på innan jag publicerade bilden.

Bilden är omstackad med en 2x resampling vilket innebär att det bilden ser ut att vara fotad på dubbla brännvidden. Detta är något jag gjorde bara för att resultatet såg snyggare ut. Det var inget jag hade en tanke på i mitt första inlägg, ber om ursäkt för det om det förvirrat någon.

Tack för alla positiva kommentarer, det blir nya försök med ännu tätare stjärnor

[ThomasK]

Om man bara tar X och Y-värdena för den ljusaste pixeln för stjärnorna får jag koordinaterna (251, 187) och (255, 183) och avståndet 5.7 pixlar. Med skalan 0.1 bågsekunder/pixel på den resamplade bilden blir avståndet då mellan stjärnorna 0.57 bågsekunder. Stämmer ju rätt bra med uppgifterna om systemet.

[timokarhula]

Mycket imponerande! Jag känner ingen amatör som fotat eller ens separerat visuellt en tätare dubbelstjärna.

/Timo K

[Hans Bengtsson]

Det är direkt imponerande att man med en 8-tummare kan få ett värde (0.57 bågsekunder) som i stort sett är identiskt med värdet (0.58 bågsekunder) som erhållits med speckle-interferometri med 2.1-meters teleskop. Nu handlar det förstås mycket om att förfina metoden och försöka upprepa den på andra dubbelstjärnor (som också har känd PA och sep) för att se metodens pålitlighet. Ett enstaka perfekt värde, som i detta fall, kan delvis vara en slump men om metoden generellt fungerar så bra, ja då är det hela förstås mycket spännande.

Jag skulle för min del tycka det vore bra om du så småningom skriver en artikel, kanske i Telescopium, där du i detalj beskriver hur du har gjort och redovisar resultat för några testobjekt inklusive den stjärna du nu har mätt. Viktigt är förstås också att tänka på att mätningar även bör omfatta positionsvinkel, inte bara separation.

Känns som början på en amatörastronomisk verksamhet med framtidspotential!

M v h
Hans Bengtsson

[Peter R]

Det är direkt imponerande att man med en 8-tummare kan få ett värde (0.57 bågsekunder) som i stort sett är identiskt med värdet (0.58 bågsekunder) som erhållits med speckle-interferometri med 2.1-meters teleskop.

Jag kände inte till "speckle interferometri", finns mycket intressant att läsa om ämnet, bl. a. https://en.wikipedia.org/wiki/Speckle_imaging

Christoffer, med tanke på att de flesta verkar vara eniga i att detta är någon form av "världsrekord" så skulle jag försöka göra om det på samma stjärnpar men även få med fältstjärnor i en annan tagning med längre exponeringstid så att separation och positionsvinkel går att verifiera mot en mätbar referens.

Jag är glad att jag har fått titta på Jupiter i ditt teleskop på förra VSP, en oförglömlig upplevelse!

/*Peter R