Satelliter

[wilt]

Nu har jag obsat regelbundet sedan början av november 2011. Dessförinnan var jag aktiv amatörastronom från slutet av 1970-talet till slutet av 1980-talet. Mycket har förändrats inom amatörastronomin under de dryga tjugo år som jag varit borta från det aktiva himlaskådandet, och mycket är förstås sig likt.

En av de saker som förändrats - inbillar jag mig - är mängden satelliter synliga i fältkikare och teleskop. Jag tycker helt enkelt att jag ser fler satelliter när jag obsar idag än vad jag gjorde på 1980-talet. Det är en fullkomligt ovetenskaplig observation, förstås; jag har aldrig räknat antalet satelliter jag ser, jag använder andra instrument idag, mitt minne är långt ifrån perfekt och så vidare, så det går egentligen inte att göra någon jämförelse. Men upplevelsen finns där.

Därför är jag nyfiken på vad andra som hållit på med amatörastronomiska observationer under längre tid tycker: ser ni fler satelliter idag än för ett eller ett par årtionden sedan?

/Gustav

[Timaoes]

Jag är för ung i branschen för att svara på din frågan, men kan bara konstatera att det är en förskräcklig massa satelliter som passerar. Innan jag börjar obsa lägger jag mig alltid på rygg en stund för att bara kolla in läget och på några minuter brukar jag se ett par tre satelliter. Härom dagen såg jag dessutom två som flög i formation när jag letade efter Garradd med kikaren och det händer ganska ofta att en satellit passerar synfältet när man obsar med teleskopet.

Men till din fråga så kanske du kan få lite ledning här: http://claudelafleur.qc.ca/Spacecrafts- ... ml#Table-1

Det framgår inte hur länge de håller sig kvar däruppe, men om jag förstår Wikipedia-artikeln om satelliter rätt så blir de flesta kvar väldigt länge i omloppsbana. Resultatet borde ju bli en kurva som pekar brant uppåt.

/Johan

[wilt]

Tack för länken, den hade jag inte sett!

Kollade lite på NASA:s avdelning för observation av rymdskrot - hur coolt är inte det! - och de har siffror som dels visar att mängden satelliter som ligger i omlopp ökat och idag är ungefär dubbelt så många som de var på 1980-talet, dels att mängden skrot i omloppsbana av olika typer ökat än mer. På sidan tio i det här dokumentet finns ett diagram över det hela.

Lägg till exempel märke till den skarpa ökningen av rymdskrot 2009, som beror på att Kina då testade ett satellitvapen genom att skjuta sönder en satellit.

/Gustav

[Peter R]

Jovisst har rymdskrotet ökat men vi har nog också blivit mer medvetna om det för våra teleskop är större och ljusstarkare och kamerorna ser betydligt djupare än på 70- och 80-talet. Jag tycker ofta att man får med en satellit i synfältet när man observerar.
Det var 2007 som Kina sköt ner sin satellit och 2009 kolliderade en Iridium och en Kosmos satellit vilket gav tusentals nya fragment i omloppsbana.
Något som jag tycker är väldigt vackert är baletten av geostationära satelliter http://www.youtube.com/watch?v=o00pwbZF ... re=related . Har aldrig lyckats observera dem själv. Någon som vet om det är möjligt från Sverige / Stockholm?
Jag lyckades fotografera de svenska satelliterna Mango och Tango för ett år sedan och även den amerikanska "solseglaren" Nanosail D2 som kunde bli synlig vid sällsynta tillfällen när seglet reflekterade solljuset. Jag fick då en känsla för att den låg på en satellit-motorväg för det var en strid ström av ljuspunkter som passerade på parallella banor både före och efter. Det tog lång tid att identifiera dem med verktygen på CalSky.com .

/*Peter R

[glappkaeft]

Något som jag tycker är väldigt vackert är baletten av geostationära satelliter http://www.youtube.com/watch?v=o00pwbZF ... re=related . Har aldrig lyckats observera dem själv. Någon som vet om det är möjligt från Sverige / Stockholm?

Det ska gå men dom står väldigt lågt. Vi har inte gjort det men det finns på listan över saker vi tänkt testa.

[Pzyber]

Något som jag tycker är väldigt vackert är baletten av geostationära satelliter http://www.youtube.com/watch?v=o00pwbZF ... re=related . Har aldrig lyckats observera dem själv. Någon som vet om det är möjligt från Sverige / Stockholm?

Jag fick med en hel del sådanna i det här klippet
http://vimeo.com/9917490. Två kameror, du ser dem blinka till till höger om stenen i första klippet. Sen är det några i ovankant på andra klippet, sen flashar det hej villt både väster om dem och höger om dem.

EDIT: På denna länk finns lite information om stenen på filmen. http://www.vastsverige.com/sv/lackokinn ... /Hogehall/

[wilt]

Det finns förresten en historia av satellitobservationer bland svenska amatörer; på 1960-talet drev SAS en sektion för satellitobservationer.

/Gustav

[Peter R]

Det ska gå men dom står väldigt lågt. Vi har inte gjort det men det finns på listan över saker vi tänkt testa.

Samma här. Jag har visserligen inte försökt för jag har aldrig sett att de har stått bra till de gånger jag har kollat.

Jag fick med en hel del sådanna i det här klippet
http://vimeo.com/9917490. Två kameror, du ser dem blinka till till höger om stenen i första klippet. Sen är det några i ovankant på andra klippet, sen flashar det hej villt både väster om dem och höger om dem.

Tack för den länken, magiskt vacker time-lapse och med satelliterna som tänds och släcks som små eldflugor.

/*Peter R

[hansg]

Absolut mer skrot där uppe nu, och först halvan av 50-talet var det heltomt och dessutom dessa förbannade kondensationsstrimmorna från flyget som tycks öka varje år och kan göra en galen när man obsar i söder mot Västerås

Det bästa med Västerås är bussen till Skultuna
h-g

[timokarhula]

Något som jag tycker är väldigt vackert är baletten av geostationära satelliter http://www.youtube.com/watch?v=o00pwbZF ... re=related . Har aldrig lyckats observera dem själv. Någon som vet om det är möjligt från Sverige / Stockholm?
/*Peter R

Jag har vid några tillfällen råkat se geostationära eller geosynkrona satelliter. Äkta geostationära satelliter skall befinna sig 35786 km ovanför ekvatorn, ha cirkelrund bana och ingen lutning mot ekvatorn. Dessa satelliter rör sig med samma hastighet som jorden roterar och ligger då stilla sett från jordytan. Geosynkrona satelliter ligger på ungefär samma höjd men har antingen en elliptisk bana och/eller har en lutning mot ekvatorn. Dessa satelliter står nästan stilla men åker något framåt och bakåt eller uppåt och nedåt relativt en fix punkt ovanför jordytan.

Geostationära satelliter ligger alltid på samma azimut och altitud. Det betyder också att de har konstant deklination. Från latitud +60º befinner de sig på deklinationen -8º. En gång när jag obsade galaxen NGC1035 i Cetus med min 44.5cm Dobson såg jag en stjärna dyka upp i synfältet. Plötsligt insåg jag att stjärnan låg stilla i synfältet medan alla andra följde jordens rotation! Sedan dök en till geostationär satellit upp. Dessa var ovanligt ljusa, magnitud 8.5-9.0. De är som ljusast strax innan de försvinner in i jordskuggan eller precis när de kommit ut ur skuggan. En annan gång såg jag en geosynkron satellit som varierade mellan magnitud 10 och 12 med perioden 5.2 sekunder.

Bland annat har Saturnus nu deklinationen -8º så om man obsar Saturnus en längre tid bör man kunna se en geostationär satellit dyka upp i synfältet. Pga geometrin mellan sol, satellit och observatör är de geostationära satelliterna som ljusast nätterna kring den 3 mars och 12 oktober sett från latitud +60º. I sällsynta fall kan de då synas även för blotta ögat när de är nära jordskuggans kant.

/Timo K