Mira i Kalmar 1876

[Hans Bengtsson]

Åren 1864-1918 utgavs en dagstidning med namnet Kalmar. Från numret den 29 januari 1876 finns följande att hämta:

”Stjernan Mira Ceti. Tidningen ”Upsala” meddelar om denna stjerna följande:

Den förunderliga stjernan Mira i Hvalfiskens stjernbild har nu åter börjat blifva synlig, och man får under vinterns lopp godt tillfälle att iakttaga dess märkvärdiga ljusvexling. Den är för närvarande synlig för blotta ögat såsom en af de svagast lysande stjernor, men glansen tilltager efter hand, så att stjernan ungefär midt i februari varder jemförlig med stjernorna i Karlavagnen. Under fjorton dagar bibehåller Mira denna klarhet, aftager derefter i glans under loppet av 2 ½ månad och är osynlig hela sommaren och hösten, tills den åter börjar visa sig hän emot december. Den första astronomen, som lade märke till Mira, var David Fabricius, en lärjunge till Tycho Brahe. Han såg den försvinna år 1596. Dock uppdagades dess regelbundna periodicitet först 1639 av Holwarda. Hewel påstod, att den alldeles icke var synlig mellan oktober 1672 och december 1676. I sitt maximum (sin klarhets höjdpunkt) har den en enda gång uppnått Aldebarans glans. I sitt minimum har den ofta spårlöst försvunnit till och med för de starkaste teleskop. Förutom Mira gifves det, såsom bekant, en hel del andra periodiska stjernor, men hvad förklaringen af denna företeelse angår, sväfvar man ännu i owisshet, oaktadt någon brist på förslag & meningar i detta hänseende icke förefinnes.”

M v h
Hans Bengtsson

[ThomasK]

Intressant notis du hittade där. Det dröjde några deccenier till innan man började ana att ljusväxlingen beror på att stjärnan pulserar och ytterligare några decennier innan man började förstå varför de pulserar. Maximum i mitten av februari 1876 verkar stämma bra, jag har uppgiften 1876-02-12 i min databas över maxima.

[timokarhula]

Hans, var i hela friden har du fått tag på denna artikel? Kul att dessa lekmän (?) förklarade Miras variationer på ett lättfattligt sätt för allmänheten. Sedan är det alltid härligt att läsa gammal svensk text för det verkar så högtravande och har en avsevärd annan stavning och betydligt mer frekvent kommatering än i dagens språk.

/Timo K

[wilt]

Kul fynd!

Hans, var i hela friden har du fått tag på denna artikel?

Timo: jag misstänker att Hans botaniserat i KB:s samlingar av digitaliserade tidningar. Här finns den citerade artikeln.

/Gustav

[Hans Bengtsson]

Jomenvisst, det var den artikeln som oförhappandes dök upp när jag googlade på nånting. Hoppas dom digitaliserar rubbet av gamla svenska tidningar!

Kunde inte motstå frestelsen att ge tråden en rubrik som måste ha skapat lätt förvirring innan man klickade fram den.

Originalnotisen i tidningen Upsala skrevs nog av någon Uppsala-astronom, vet inte vem. Den tyder på god insikt i ämnet.

M v h
Hans Bengtsson