Astronet forum

Hej

Jag ser att det registrerats en del observationer av 1912 års novan DN Gem. Kul! Finns det någon berättelse bakom detta?

Jag blir dock lite häpet när jag ser att visuella skattningar rapporteras med två decimaler. Det händer hos AAVSO ibland. Sådan noggrannhet är för mig inte realistisk, oavsett hur erfaren man än är. Är dessa snittet av flera obsar tätt i tiden? Då kan man avrunda till närmaste tiondedel tycker jag. Finns någon resonemang bakom det?

Hej!

Jag misstänkte att det skulle väcka viss uppmärksamhet!

Det var så att DN Geminorum, en ljusstark nova år 1912, upptäcktes av den norske amatörastronomen Sigurd Enebo (Einbu), och sedan observerades flitigt från bl.a. Uppsala med Zöllner-fotometer av Hugo von Zeipel och Andrea Lindstedt. Ett exempel på en sådan fotometer ser vi här:

https://commons.wikimedia.org/wiki/File ... ometer.png" onclick="window.open(this.href);return false;

Observationerna från Uppsala har först nu kommit in i SVO, lite försenade, men bättre sent än aldrig. Andrea Lindstedt lär ha varit Sveriges första kvinnliga variabelobservatör!

Här kan vi läsa mer om Andrea:

http://100.astronomiska.se/14-fore-frida/" onclick="window.open(this.href);return false;

Tidsangivelserna i artikeln i Astronomische Nachrichten kan synas lite knepiga, men vid denna tid räknades det astronomiska datumet från klockan 12 GMT, så att klockan 22 fick tidsstämpeln "klockan 10", och klockan 02 på natten fick stämpeln "klockan 14" med datumet som gällde före midnatt.

Jag lägger också med ett skärmklipp från en annan artikel, där Zöllner-fotometern i korthet förklaras.

mvh
Hans Bengtsson

Tack för svaret, Hans. Vad intressant!

Jag ser då att dessa är inte visuella observationer, utan fotometriska. Varje rapporterad observation är medelvärdet av 16 observationer, åtminstone vad jag förstår från det som står i artikeln. Så min fråga är svarat.

Hérnan, jag fick oxå en "chock" när jag såg decimalvärderna ihop med "Vis"- benämningen men nu fick vi ju ett väldigt trevligt inlägg av Hans om detta som svar. Det är så kul att kolla på gamla fotografier. Allt runt ikring, deras kläder och uppsyn. De ser så overkliga ut.

Katarina

Katarina H wrote:Hérnan, jag fick oxå en "chock" när jag såg decimalvärderna ihop med "Vis"- benämningen men nu fick vi ju ett väldigt trevligt inlägg av Hans om detta som svar. Det är så kul att kolla på gamla fotografier. Allt runt ikring, deras kläder och uppsyn. De ser så overkliga ut.

Katarina

ja, de var ändå fotometriska och inte visuella. Håller med att det finns en viss charm med dessa glamorösa foton. Undrar om Andrea Lindstedt hade den hatten eller om herrarna hade frack med fluga när de var ute och skattade sina variabler. Skulle inte förvåna mig

Här kan vi läsa mer om Andrea:

http://100.astronomiska.se/14-fore-frida/" onclick="window.open(this.href);return false;

En liten kommentar till fotot från solförmörkelseexpeditionen i Forssa. Teleskopet i bakgrunden är den för förmörkelsen av Uppsala universitet (?) inköpta trippelastrografen från Gustaf Heyde. Vad jag förstått så gick teleskopet på järnväg i stort sett direkt från Tyskland till Ångermanland för att monteras i det provisoriska skjulet. Numera står teleskopet i originalskick i Observatorieparken i Uppsala och används fortfarande av Uppsala amatörastronomer för allmänna visningar. De två fotografiska tuberna har Zeiss-optik och den visuella har optik från Steinheil.

Mvh,
LasseH.

Tack för intressant info!

Det finns en bild från Uppsala som visar en Zöllner-fotometer, se nedan. Jag vet dock inte säkert om det var just den fotometern som Hugo von Zeipel och Andrea Lindstedt använde vid mätningarna av novan 1912.

Zöllner-fotometern har idag mest historiskt intresse, man kan väl säga att det var en uppfinning som var spännande men knappast genial. Problemet var att den var relativt komplex, och troligen dyr, men knappast gav resultat av motsvarande kvalitet. Läs exempelvis texten från "The measurement of starlight" (Hearnshaw) nedan. Lindemann menade att precisionen inte var bättre än vid vanliga visuella skattningar. Jag kommer att tänka på ordstävet "Mycket skrik för lite ull, sa bonden, klippte grisen". Fotometern tjänade dock ett gott syfte när det gällde att fastställa hur den allmänna magnitudskalan objektivt såg ut. Det var förr vanligt att "magnitud 10" för en observatör betydde samma sak som "magnitud 11" för en annan observatör.

Det var i huvudsak i Ryssland som Zöllner-fotometri utfördes i någon större omfattning och under någon längre period, bl.a. av Per Gustaf Rosén, en svensk forskare vid Pulkova-observatoriet, men även vid Harvard gjordes sådant arbete.

mvh
Hans Bengtsson