Variabelvakuum...

[Tompa]

Jag funderar över att lägga till några stjärnor på min observationslista. Normalt har man ju fullt upp med våra 75 miror samt nu även med AGN-objekten. Den här tiden på året hamnar man lite mitt emellan, så att säga. Det finns ett "glapp" mellan våra olika programstjärnor från Auriga till Draco/Her. Jag klurar lite över vad som kan vara intressant att kolla av i stjärnbilderna Lyn, LMi, CVe, UMa, UMi, Boo, Com, Leo? Om någon variabelbiten människa har några bra förslag tar jag tacksamt emot detta!

Jag har bara på en höft börjat kolla av ett område kring LQ Per - en halvkänd Mira - i min jakt på nya objekt, och får i det området även med LO Per (EA), LP Per (EA), LR Per (SR), DT Per (M), och DX Per (EA/SD). Fyra av dessa har ingen känd period i SVO, så det är ju lite kul att få med alla i ett fält

Mvh, Tomas W

Så här ser det ut i nuläget, det ser ut som att jag kanske haft tur och redan lyckats fånga något minimaliknande för LO och LP Per.

LQ Per.png (10.19 KiB) Viewed 5789 times

LR Per.png (9.95 KiB) Viewed 5789 times

LP Per.png (10.05 KiB) Viewed 5789 times

LO Per.png (10.72 KiB) Viewed 5789 times

DX Per.png (10.31 KiB) Viewed 5789 times

DT Per.png (10.81 KiB) Viewed 5789 times

[Hans Bengtsson]

Det där får vi allt ta oss en titt på snarast. Låter inte precis som någon jättetråkig uppgift att försöka hitta nya intressanta variabler!

mvh
Hans Bengtsson

[Rohobinio]

Hej!

Kan någon förklara det här för mig? Vad exakt är det ni gör. Att det är stjärnor som ni registrerar och dess magnitud förstår jag. Men hur går ni till väga?

[ThomasK]

Hej!

Kan någon förklara det här för mig? Vad exakt är det ni gör. Att det är stjärnor som ni registrerar och dess magnitud förstår jag. Men hur går ni till väga?

Det finns en nybörjarguide på http://var.astronet.se, under Publikationer. Där står förklarat lite vad variabla stjärnor är, varför man överhuvudtaget ska ägna sig åt att titta på dem och hur man praktiskt går till väga.

En annan artikel som beskriver ungefär samma saker finns på http://astronet.se/wiki/index.php/Variabel-information

Vi är inte så många i Sverige som håller på med variabler, så det finns plats för många fler om någon känner lust till denna del av amatörastronomin. De exempel på stjärnor som Tomas W tog upp i början av tråden visar att det trots hundratals år av astronomisk verksamhet och dagens alla jätteteleskop och surveys finns det gott om variabelstjärnor där man inte vet ens dess grundläggande egenskaper. Så detta är ett område inom amatörastronomin där man faktiskt med rätt enkel utrustning fortfarande kan göra egna upptäckter och bidra till vetenskapen.

För de mer välkända variablerna är verksamheten mer att fortsätta bygga på deras ofta mer än sekellånga ljuskurvor för kunna se långsiktiga fysikaliska förändringar. En del typer av variabler, som dvärgnovorna, är ofta helt oförutsägbara och där gäller det att spana in när och om de får utbrott och kraftigt ökar i ljusstyrka.

[Bengt]

Kommer ni ha någon träff i Göteborg igen för nybörjare som jag förstod ni hade för något år sedan på en variabelsträff
I så fall ligger det ett datum inbokat?
Bengt

[Tompa]

Hej Bengt! Se Hans nya tråd i ämnet: viewtopic.php?t=11677

Du har ju bra grejor för fotometri och V-filter finns för utlåning av Johan Warell, om det är fotometri som lockar.
Jag tycker att fotometrin gör astrofotandet mer intressant, det funkar ofta även när seeingen inte är tillräckligt bra för pretty pictures. Variationen gör att intresset håller i sig på ett annat sätt, på något vis.

Mvh,
Tomas W

[Bengt]

Hej!

Det är mycket som lockar och många projekt på gång som är skoj syssla med . Astrofoto, planeter , deep sky listor kometer, supernovor osv... .Men fick faktiskt frågan av en annan amatörer inom hobbyn om variabler som han fundera på börja med i framtiden . Då nämnde jag er träff som en som väg in i detta och jag kanske hängde på om ni har en träff igen .

Alltid kul lära sig nytt inom vår hobby. Även om vi pretty picture fotografer under många år varit lite låsta till en sak( de stjärnklara nätterna är ju inte fler än de är )så är man inte bättre än man kan ändra och lära sig nya delar av hobbyn . Variabler är ju en ganska tacksam del eftersom det bevisligen funkar under väldigt mycket ljusföroreningar också. Vad jag förstått är en del av er ganska aktiva även under de ljusa delarna av året. Sen känner jag att det är lite pinsamt att inte tränat sig i att något så grundläggande som att kunna uppskatta en stjärnas magnitud visuellt med alla åren man hållt på..

Jag är personligen intresserad av lära mig både mäta via ccd och the old fashion ways med visuell mätning. Utrustning har jag som du nämner utom just då filtret och kanske även en programvara . Teleskop parken växer varje år så snart kan jag hålla praktiska astronomi kurser hemma i trädgården ( ännu ett köptes häromdagen till min frus föga förvåning )
Skulle jag börja med detta så är det the old fashion ways nog jag kommer starta med för att veta vad jag sysslar med i grunden. Det har har varit riktigt kul igen damma av kunskaperna igen att stjärnhoppa sig fram med enkla medel och leta upp intressant variabler i den sitter ju som i en smäck



Ni för återkomma när biljett släppet kommer . Man såg ju trycket på Brusan

Bengt

[Hans Bengtsson]

Låter helt perfekt.
Du har ju redan suverän utrustning för visuellt variabelobserverande. Du har god erfarenhet av stjärnhoppning, och det är en teknik man lär sig utveckla ännu mer vid variabelobsande. Har man nytta av även om det gäller kometer eller deep-sky eller annat. Efter ett tag behöver man inte "leta" efter objekten utan man går helt enkelt dit med hjälp av kartor. Om man obsar samma objekt många gånger, som man ju ofta gör med variabler, lär man sig efter hand vägen utan kartor. Ungefär som man lär sig hitta till olika gator och torg i en stad. Det blir liksom inget svårt över huvud taget.

Bedömningen av magnituder, ja i det avseendet tror jag att man är nästan lika duktig som nybörjare som man blir senare, förutsatt att man har bra jämförelsestjärnor. Med tiden utvecklas också ett "gehör" så att man ganska säkert kan bedöma att stjärna A är ca 0.8 magnituder ljusare än stjärna B. Men normalt interpolerar man bara in variabelns magnitud mellan två jämförelsestjärnor, och det går fint även för en ny observatör. Jag är ganska säker på att ingen annan gren inom astronomin kräver så lite träning för goda publiceringsbara resultat som just variabler.

Vi har drygt 100 kvällar per år (från en given ort) då vi kan observera variabler om vi har tid och lust och ork. Månsken och dis och drivande moln och ljusföroreningar är inget som behöver hindra. Man väljer då bara lite ljusare variabler. Resultatet blir lika bra och användbart.

M v h
Hans Bengtsson

[Bengt]

Lite intresserad av tekniken Hans När du uppskattar variabler visuellt är det i fokus eller när du ofokuserar stjärnorna . Vilken teknik är bäst uppskatta magnitud med . Eller är det beroende av hur svag stjärna du uppskattar?
Stjärnor med starka färger speciellt röda färger är svåra tycker jag jämföra med .
Inbillar mig att kanske rentav är lättare med mindre teleskop börja . Mer referens stjärnor och mindre färger på stjärnorna. Tänker jag rätt där eller är lägre förstoringar till nackdel där.?

Har också en 6" are på väg som jag ska hänga på min heritage 130 bordsvagga ( om det kommer funka ) Just för de där korta tittarna man kan få en kväll när det är minst sagt skiftande väderlek och man inte orkar plocka fram 8" tuben 12" aren.


Funderar på om man kanske skulle lägga några kvällar på att bara ta vanliga stjärnor i stellarium och se hur bra man är på uppskatta som ren träning. För att se hur nära man kommer för självförtroendets skull


Bengt

[Hans Bengtsson]

Mitt förslag är att du använder AAVSO:s variabelkartor skarpt redan från början. Vi kan sedan kolla så obsarna ser OK ut innan du publicerar dem i SVO.

Har du fri sikt åt Karlavagnen just nu? I så fall passar en 6-tummare eller 8-tummare utmärkt för att magnitudbestämma mirorna S UMa, T UMa och RS UMa samt den halvregelbundna Z UMa. Här finns kartor:

viewtopic.php?t=10692

Alternativt skickar jag dig gärna papperskartorna per vanlig post.

RS UMa är nu inne i ett rejält ljusstarkt maximum, och kan vara lämplig att ta först. Du använder Delta UMa som utgångsstjärna.

Problem att magnitudbestämma pga röd färg uppstår mest när det gäller kolstjärnor (spektrum C). Sådana tycks bli ljusare om man tittar på dem en stund, och man har internationellt kommit överens om att magnitudbestämma innan denna ljusökning startat. Alltså gäller då att växla blicken rätt snabbt mellan variabel och jfr-stjärnorna. Inget stirrande på variabeln. Men de variabler som finns kartor för i länken ovan är inga kolstjärnor så du behöver inte få problem pga röd färg.

Vid en obs brukar jag först göra en bedömning med fokuserad bild. Om variabeln är någorlunda stark defokuserar jag därefter och kollar hur starka skivorna ser ut, inklusive en test vilka stjärnor som helt försvinner när jag defokuserar ännu mer. Det är lite överkurs, och inget som alla variabilister gör. Men jag tycker det skapar trygghet för mig när jag gör den samlade bedömningen som blir mitt rapporterade värde. Små magnitudskillnader kan vara lättare att detektera i skivor än i punktobjekt. Om variabeln är mycket svag måste man förstås fokusera och eventuellt använda indirekt seende.

Ifall variabeln är så stark att den syns även i sökaren tar jag med även den bedömningen i den samlade bedömningen. Men återigen är detta lite av överkurs. Med zoom, som jag har som rutinokular, kan jag förstås också kolla hur det hela ser ut i olika förstoringar. Hela proceduren går med ryggmärgen när man blir van men tar förstås mera tid i början. Normalt använder jag per observation 3 minuter, varav första minuten går åt till att stjärnhoppa till variabeln, den andra minuten går åt till magnitudbestämningen, och den tredje går åt till anteckning och förberedelse inför nästa obs. Alldeles självklart går det mycket långsammare innan man fått rutin, men det är kul att se hur effektiviteten ökar med vanan.

M v h
Hans Bengtsson

[Bengt]

Tack för ditt svar Hans !
Ska försöka grotta ner mig i helgen mer kring detta . Återkommer ...

[Hans Bengtsson]

På sikt är det också viktigt att de obsar man rapporterar till SVO också rapporteras till AAVSO. Det är därifrån astrofysikerna hämtar obsar när dom ska skriva en artikel om någon särskild variabel.

SVO har en särskild exportfunktion till AAVSO-format som är mycket praktisk. Jag använder den alltid för alla mina obsar. Till SVO rapporterar jag snarast möjligt, till AAVSO kanske varannan vecka eller så. Ibland omedelbart om jag tycker någon obs är av akut intresse, för att den kan användas i någon pågående kampanj.

Det kostar inget att rapportera till AAVSO, man behöver inte vara medlem. För SVO får du av Thomas K en unik signatur bestående av tre bokstäver, från AAVSO får du en annan unik signatur som numera består av fyra bokstäver.

En sammanfattning av de obsar som den senaste veckan kommit till SVO får du via mejl på måndagar (denna service beställer du från Thomas K). Från AAVSO kan man (också gratis) beställa en service som innebär att man varje söndag får ett mejl som berättar vilka av ens egna obsar som den senaste veckan har utnyttjats i olika sammanhang. Mejlet jag fick nu i söndags visade att 78 av mina obsar (CH Cyg, U Her, YZ Cnc) hade använts för "Professional analysis", 20 obsar (MV Lyr) för "Professional figure" och 212 obsar (R Cyg, Z UMa, T UMi) för "Educator analysis". Detta är en form av feedback som inspirerar till nya tag och fortsatt observerande.

I stort sett alla välgjorda variabelobservationer (visuella eller fotografiska) kommer förr eller senare (ibland förr, ibland senare) till professionell användning, förutsatt att de finns tillgängliga hos AAVSO. Det är en av många anledningar till att jag gillar variabler: de konkreta och handfasta resultaten som man kan uppnå även med enkel och billig utrustning - och givetvis med dyr.

M v h
Hans Bengtsson

[Hans Bengtsson]

Tomas:

När jag ser dina diagram ovan så blir jag extra nyfiken på de två förmodade algolerna LO Per och LP Per. Ingen har ju i nuläget någon aning om periodlängd, och vi kan förstås inte ens säkert veta om de är algoler eller tillhör någon annan variabelklass. Upptäckterna publicerades av Hoffmeister 1963, och det känns som hög tid att deras viktigaste egenskaper avslöjas.

Jag misstänker att några tidsseriemätningar skulle ge viktiga ledtrådar så att vi kan få en första känsla att sedan jobba vidare på. Just Algol-stjärnor tycker jag ger en alldeles speciell spänning när man ser hur nya mätningar gradvis utesluter olika typer av ljuskurva och olika perioder tills bara ett alternativ återstår.

M v h
Hans Bengtsson

[Tompa]

Japp, det blir till att ladda tidsseriemaskinen igen. Det ska bli kul att se vad som döljer sig, några obsar i lägre magnitud har redan visat sig. Men lite fladdrigt verkar det vara, det beror väl på de relativt låga magnituderna. Den som lever får se

Mvh,
Tomas W

[Bengt]

Nu har jag grottat ner mig i era texter.

Måste ge er kredit för att ha skapat riktigt tydlig skriftlig information hur man går till väga.

Nu gäller det bara hitta rätt på de där stjärnorna på kartorna man skrivit ut och undvika mäta av fel :-)

De i UMa verkar ju lämpliga just nu inleda med . Har ju fri sikt 360 grader så där är ju gott om att välja på senare .. Får se vad man man hinner med innan er träff och om det är något man blir biten av . Då kan man kanske stämma av om man är lite rätt banan på träffen.


Bengt