Nybörjare med en Skyliner 200P

[Muminsverker]

Hej,

Jag skaffade nyligen en Skywatcher Skyliner 200P då jag sedan barnsben har drömt om ett teleskop. Jag är helt och hållet ny på området och har därför några funderingar gällande astronomi.

Först och främst har jag funnit och observerat Jupiter, mitt problem är att jag har väldigt svårt att få en klar bild av planeten. Efter mycket om och men är det möjligt att se planetens band en liten stund för att återigen tappa fokus. Någon röd fläck har jag då aldrig lyckats att se. Har jag för höga förväntningar eller gör jag något fel? Hur goda förutsättningar har jag att se planeten i fråga med den utrustning jag har tillgänglig och i vilken mån? Jag har även en 2x Barlowlins till hands. Jag måste erkänna att observationsplatsen i fråga inte är den bästa med en hel del utebelysning o.s.v.

Förutom det har jag ytterligare en fråga, i teleskopet ingick en sorts "förlängning" till fokuseraren (?) vilken jag kan fästa mellan okularet samt fokuseraren som man rattar in fokus på.. Dock så går det inte att se något alls med denna monterad. Ser jag exempelvis på Jupiter med förlängningen så är allt jag ser en stor ljus fläck med "vatten" som rinner över ytan (jag har förstått att det är samma sak som kan ske vid dåliga förhållanden). Vad är den bra för?

Lite klarhet i det hela vore tacksamt : )

[onkyo]

Var ute själv nyss och tittade på Jupiter,själv ställer jag in skärpan på månarna tills dom ser ut som små lysande nålstick..

Sen är det bara att börja hålla ögonen på Jupiter, oro i atmosfären gör ju att banden försvinner i bland så det är inte din kikare som tappar focus.mvh

[Torbjörn]

Om du har problem med dålig skärpa så kan det röra sig om att teleskopet behöver kylas ner till utetemperaturen innan du börjar observera med hög förstoring, dessutom så kan en reflektor behöva kollimeras ibland. Kolla genom att skruva en hyfsat stark stjärna ur fokus med en förstoring på ca 250X. Ser diffraktionsmönstret ut som en liten piltavla? I så fall är kollimeringen ok, ser mönstret ovalt eller deformerat ut kan kollimering behövas.

Om förhållandena är dåliga så kan det vara rätt hopplöst att få till det med Jupiter i hög förstoring....oavsett hur man bär sig åt.

Förlängaren kan vara en Barlowlins om det sitter linser i den, annars vet jag inte vad det är.

Du får gärna skriva och ställa frågor!

/Torbjörn

Edit: Förlängaren kan ha med foto att göra, för att kunna nå fokus med en kamera. Bara en gissning...

[Katarina H]

Grattis till ett fint instrument. Jag har precis samma och det måste vara den mest kostnadseffektiva tidsmaskin (mätt i ljusår/kr) man som privatperson kan äga. Grymt med sluten tub. Inga konstigheter. Jag funderar på om det förutom otillräcklig nedkylning och/eller kass seeing kan vara så att instrumentet samlar för "mycket" ljus åt dig. Jag tycker själv att planeter som Jupiter bländar mig när jag använder "tunnan". Barlow borde iofs hjälpa något men exakt hur mkt vet jag ej. Grejen du undrar om, är det denna?

vadfanedetta.jpg (42.32 KiB) Viewed 4768 times

Enligt uteslutningsmetoden på astroswedens spec borde det vara "Direkt SLR kameraanslutning" men jag var lika undrande som du när jag packade upp pinalerna. Jag kände mig lite som han liftfarbrorn i sällskapsresefilmen Snowroller när han plockar upp en skruv/mutter vid kabinliften och tittar frågande på den och slänger den åt sidan och fortsätter som vanligt...

Katarina

[AstroFriend]

Hej !
Vad kul du kunnat uppfylla en dröm, inget är väl så spännande att titta ut i rymden med allt som finns där.

Problemet med Jupiter. Att det inte är perfekt mörkt tror jag inte är så viktigt när du tittar på planeter då deras ljusstyrka är så hög. Mer viktigt är då en stabil atmosfär. Det är inte bra om du tittar över grannens hustak till ex. värmen som läcker ut från huset får luften att dallra vilket kan ge de problemen du beskriver. Andra saker kan vara att något är löst i fokusen, okularhållaren eller liknande.

För att få bättre kontrast och till ex. se den röda fläcken bättre eller molnen kan man använda olika filter. Vilket filter i det här fallet som skulle var lämpligt får någon annan med bättre erfarenhet av visuellt tittande berätta. Tror föresten det var någon som nyss annonserade här om ett helt filterset.

Förlängaren, vid refraktorer brukar man få sätta in en sådan när man inte använder sig av vinkelprismat för att fokuserarens fokusområde skall räcka till. På ett Newton som jag förstått du har, där är fokusjusterområdet i regel mycket kortare, den behövs antagligen till vissa okular elle kanske för vissa kameror, eller när du skall koppla in Barlowen. Det är bara att prova, om du inte når fokus när du skruvar inåt tar du bort förlängaren. Tvärtom om du inte når fokus när du skruvar ut fokuseraren sätter du dit förlängaren.

/Lars

[Torbjörn]

Gå upp stegvis i förstoring på Jupiter. Det skall vara mycket fina atmosfäriska förhållanden för att Jupiter skall klara hög förstoring. Ofta är 110-160 X området man kan jobba i. 200 X om det är fina förhållanden. Mer än så är ovanligt.

Titta när Jupiter är så högt upp på himlen som möjligt, det ger ofta betydligt bättre förhållanden.

Kolla upp på nätet när stora röda fläcken passerar på framsidan. Googla på "GRS transit times".

Se till att kyla ner teleskopet i god tid innan du obsar så slipper du gränsskiktsdaller framför spegeln.

Blå filter t ex W80A mörkar mer stora röda fläcken medan gulfilter gör den mer lysande men de gör ingen magi...

/Torbjörn

[magnahrl]

Som sagt, Grattis till ett mycket kompetent teleskop. En 8" Newton är verkligen amatörastronomens arbetshäst. Klarar det mesta och är ändå hyfsat portabel.
Ser att du fått många goda råd av astrovänner. Jag vill ändå poängtera hur viktigt kollimering är för skarpa bilder. Har du något kollimerarhjälpmedel av lasertyp exempelvis? Det förvandlar denna process från lite knölig till ett rent nöje. (utgår från att din spegel har centrummarkering) Själv har jag en Glattier Tublug för min 8"f/6 Newton men det duger mycket bra med enklare laser kollimerare.
Lycka till med obsandet! Du kommer att kunna se GRS hur lätt som helst när den är vänd mot jorden -en klar fördel

/Magnus

[Freddan]

Bra tips från alla här. Själv har jag inget problem med ljusstyrkan i just det här teleskopet.

Ställ ut teleskopet en timme innan du ska observera. Kollimera det.

Sen hänger allt på hur bra du är på att hitta perfekt skärpa samt seeingen! Det är otroligt hur sällan det är bra seeing från vårat land. För ca 3 veckor sedan hade jag nog den bästa planetkvällen under mina 5 år med teleskop. Titta med blotta ögat på stjärnorna på himlen. Ju mer dom blinkar desto ostadigare är luften (sämre seeing). Den här kvällen var seeingen ovanligt bra. 200x och 300x gav otroligt skarpa bilder av Jupiter och jag såg fler detaljer i banden än jag nånsin sett tidigare. Hade GRS varit framme så hade jag med lätthet sett den. GRS har jag bara sett tydligt en enda gång förresten.
De flesta kvällarna bryr jag mig faktiskt inte om att observera planeter just pga seeingen. Men emellanåt lugnar himlen ner sig och då passar jag på! Vänta du tills du får en sån kväll, det är otroligt vad teleskopet kan prestera under rätt förhållanden.

[Hans Bengtsson]

Jag undrar om det inte är ganska vanligt att amatörastronomer underskattar värdet av hög förstoring. Det är, tycker jag, superviktigt att man har tillgång till åtminstone ett någorlunda högförstorande okular av god kvalitet. Annars kan man inte fullt ut tillgodogöra sig teleskopets kapacitet vad gäller gränsmagnitud och upplösningsförmåga.

I mitt fall, 20 cm f/5 Newton på balkong i Göteborg, fungerar det nästan alltid med förstoring 10 D, dvs 10 x 20 = 200x. Således 5 mm okular. Lägre förstoring än så skulle jag inte försöka med när det gäller Jupiter. Låg förstoring innebär att planetskivan blir liten och bländande stark, hög förstoring ger precis det man vill ha: en större och blekare skiva så att detaljerna framträder. Även förstoringar betydligt större än 10 D kan också gå bra om seeingen är god.

Om man har dålig seeing så kan det även bero på rent lokala effekter vid teleskopet, det är inte alltid luftoro i atmosfären som ställer till det. Som ett extremt exempel kan jag nämna att jag en kall kväll kan ha god seeing så länge jag har balkongdörren stängd, det räcker med att jag öppnar den lite på glänt så blir seeingen omedelbart katastrofdålig.

Bäst seeing brukar infinna sig framåt morgonkvisten, det kunde jag ofta konstatera förr i tiden när jag ibland observerade (mest variabler) hela natten. Och det är ett faktum som gamla tiders observatörer av dubbelstjärnor, dom som nyttjade jättelånga refraktorer, kände väl till. De tätaste dubbelstjärnorna mätte man på morgonsidan.

M v h
Hans Bengtsson