Databas över refraktorer med stora linser

[AstroFriend]

Jag dök på den här spännande databasen över stora refraktor linser:

http://alag3.mfa.kfki.hu/astro/Giantlenses/

Konstaterade dock att han saknade svenska solteleskopet med sin 1m lins samt den franska jätterefraktorn. Har sänt honom länkar om dom så de kanske kommer med framöver.

http://www.solarphysics.kva.se/NatureNo ... e_eng.html

https://en.wikipedia.org/wiki/Great_Par ... pe_of_1900
Synd de skrotade det franska teleskopet, hade ju varit perfekt för planeter. Ingen Barlow lär behövas men väl kanske bättre kvalite. Vilken grej, mitt i Paris visa planeter för turister. Grejorna finns kvar så bara att bygga upp igen.

/Lars

[Zeke Varg]

Hittade den här sidan för ett par dagar sedan som innehåller mycket information om Polarex/Unitron modellerna och hela företagets bakgrundshistoria,
Mycket jag inte visste, särskilt deras grövre sortiment, som lanserades så sent som på slutet av 80-talet (alltså ett par år innan tillverkningen avvecklades. Jag trodde dom bara gjorde upp till 6 tum, men deras sista modell var en 8,9 tums refraktor, alltså en 225 mm lins.

(skrolla ner till nästan hälften av sidan)

http://www.company7.com/library/unitron ... n_142.html

Var det inte med Yerkes 20 meters refraktor som man upptäckte pluto med på 30 talet?

Förresten, någon som känner till om det finns ett extraordinärt stort refraktor teleskop i Sverige? Den största refraktorn jag bevittnat var Ole Römmers (först med att beräkna ljusetshastighet) skapelse på Brorfelde Observatoriet som i ett av deras fyra observatoriehus hade någon gammal refraktor runt 200mm om jag inte minns fel.

Jag fick följa med docent Curt Roslund (som pendlade mellan Chalmers och Köpehamns universitetet, som gick bort här om åren) till Brorfelde observatoriet som tillhörde Köpenhamns Universitetet, för att få titta på en unik färsk plåt på Halleys komet som dom tog med deras största Cassegrain-teleskop. Lite intressant var att alla teleskop, utom Ole Römmers skapelse, tillverkades på Köpenhamns universitets egna mekaniska verkstad. Att vara i ung skol-ålder och få se alla dessa teleskop var ett minne för livet.

[Hans Bengtsson]

Hej!

Pluto upptäcktes 1930 från Flagstaff på bilder som tagits med en fotografisk 33 cm refraktor med en triplett som objektiv. Synfältet var faktiskt drygt 5 grader. Det var Clyde Tombaugh som blinkade bilderna och gjorde upptäckten.

M v h
Hans Bengtsson

[AstroFriend]

Hej Zeke!
Dubbel refraktorn i Saltsjöbaden går väl inte av för hackor?

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_l ... telescopes

60cm + 50cm.

Svenska solteleskopet är än större, 1m, fast det står ju på La Palma.

Lars

[Jonas]

Det finns faktiskt en refraktor i Sverige med en objektivdiameter på 250 mm.Den är gammal (1850-tal?) och ligger nedplockad men de flesta delarna av den finns troligtvis kvar. Trätuben är ca. 4 m lång, mässingsfokuseraren väger kanske runt 15-20 kg.
Kanske ett fint renoveringsprojekt på sikt.
/Jonas

[Bengt]

Det finns faktiskt en refraktor i Sverige med en objektivdiameter på 250 mm.Den är gammal (1850-tal?) och ligger nedplockad men de flesta delarna av den finns troligtvis kvar. Trätuben är ca. 4 m lång, mässingsfokuseraren väger kanske runt 15-20 kg.
Kanske ett fint renoveringsprojekt på sikt.
/Jonas

Och den Jonas ligger också i din källare
Förlåt Jonas kunde inte låta bli

[Zeke Varg]

Hej Zeke!
Dubbel refraktorn i Saltsjöbaden går väl inte av för hackor?

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_l ... telescopes

60cm + 50cm.

Svenska solteleskopet är än större, 1m, fast det står ju på La Palma.

Lars

Den hade jag helt glömt av. Används dessa gamla refraktorer fortfarande i astronomiskt arbete, eller har dom numera rollen som visnings teleskop?

En annan fråga som jag passar på att ställa är om Observatoriet I Kvistaberg fortfarande är i bruk? Observatoriet var väl utrustat med Sveriges största teleskop, en cassegrain om jag inte tar fel. Det var astronomen Tarmo Oja som ledde arbetet på Kvistaberg, som väl var knutet till Uppsala Universitet?

[Jonas]

Hehe Bengt,
Nej, den största lins jag har i källaren är bara 155 mm i diameter

Det finns faktiskt en refraktor i Sverige med en objektivdiameter på 250 mm.Den är gammal (1850-tal?) och ligger nedplockad men de flesta delarna av den finns troligtvis kvar. Trätuben är ca. 4 m lång, mässingsfokuseraren väger kanske runt 15-20 kg.
Kanske ett fint renoveringsprojekt på sikt.
/Jonas

Och den Jonas ligger också i din källare
Förlåt Jonas kunde inte låta bli

[Jonas]

Det var (och är?) väl en Schmidt-kamera? Är den inte 600 mm?
Kvistaberg är nog fortfarande öppet för besök om man aviserar innan man kommer.
/Jonas

Hej Zeke!
Dubbel refraktorn i Saltsjöbaden går väl inte av för hackor?

https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_l ... telescopes

60cm + 50cm.

Svenska solteleskopet är än större, 1m, fast det står ju på La Palma.

Lars

Den hade jag helt glömt av. Används dessa gamla refraktorer fortfarande i astronomiskt arbete, eller har dom numera rollen som visnings teleskop?

En annan fråga som jag passar på att ställa är om Observatoriet I Kvistaberg fortfarande är i bruk? Observatoriet var väl utrustat med Sveriges största teleskop, en cassegrain om jag inte tar fel. Det var astronomen Tarmo Oja som ledde arbetet på Kvistaberg, som väl var knutet till Uppsala Universitet?

[AstroFriend]

Utöver den imponerande dubbelrefraktorn finns Schmitdt kameran är på 1000mm, en reflektor på 1000mm, en astrograph på 400mm samt några mindre saker. Redan på 1960-talet insåg man att det var för ljust i Saltsjöbaden, det var då teleskopet på La Palma började planeras. Spegelteleskopet användes i utbildningssyfte främst, sedan 15 år är ju utbildningen flyttat till norr om Stockholm där de byggt ett nytt telekop på taket, det teleskopet brukar de ha visningar på.

Här är lite bilder på astrographen i Saltsjöbaden:
http://www.astrofriend.eu/astronomy/obs ... graph.html

/Lars

[Jonas]

Väldigt roligt att se hur fint Väisälä-Schmidt-teleskopet blev efter renovering.
Det sägs att Väisälä var den som ursprungligen konstruerade det som sedan kom att kallas Schmidt. Orsaken ska ha varit att Väisälä inte tog patent på konstruktionen men Schmidt gjorde det.
Hur sant det är vet jag inte men det är lite spännande.

Jag tror det finns tre stycken sådana tillverkade, två i Kvistaberg/Uppsala - och en numera i Kristianstad
Vi som äger den, kan kanske komma att göra en studieresa till Uppsala för att se den renoverade kameran och inhämta renoveringstips.

/Jonas

[timokarhula]

Det finns fyra! VARFs 7-tums Schmidt-Väisälä beställde Åke Odelberg av Yrjö Väisälä själv på 40-talet. Vi har kvar det skrivmaskinsskrivna svaret av beställningen från Yrjö Väisälä. Senast vi tog bilder med teleskopet var på 90-talet. Odelbergs foto av Andromedagalaxen tagen på nyårsdagen 1946 (32 minuters exponering) pryder förrummet till Stjärnstugan. Sedan finns det bilder av kometer, bl.a. Hassels komet, tagna med andra instrument före andra världskriget.

/Timo K

[Jonas]

Roligt att även ni har en Timo!
Det skulle vara väldigt roligt att se bilder tagna på och med den!

Vår är en 12":are, det vill säga detsamma som den (eller dem) som fanns på Kvistaberg. Vi saknar tyvärr bladfilmshållaren men jag har en fråga som du kanske kan besvara:
- Vi trodde initiellt att kameran behöver en korrektor för att kunna användas med en CCD-kamera men ryktet säger att dessa kameror från början har en plan projiceringsyta istället för en konvex (som alla vanliga schmidtkameror har).
Vet du hur det står till med detta?

vi får nog ta en tur till Uppsala för att se den renoverade kameran!

Bästa Hälsningar

Jonas